Den 22 april är det 300 år sedan den kanske störste tyske filosofen av alla, Immanuel Kant, föddes. Är han fortfarande relevant och har något att säga oss i vår tid? Definitivt, om man frågar Rebecka Lettevall, professor i idéhistoria vid Malmö universitet.

– Han grundade den kritiska filosofin och trodde på människans förmåga till självständigt tänkande, säger Rebecka Lettevall.

Kants skrift ”Svar på frågan: Vad är upplysning?” (1784) inleds med raderna ”Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndigheten är oförmågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning.”

Människans förmåga till kunskap i centrum

Men det är enligt Lettevall genom sin kunskapsteori som Kant haft störst inflytande. Vad vi kan veta någonting säkert om eller inte. Han satte punkt för en komplicerad diskussion om kunskap. Genom att byta perspektiv på samma sätt som Kopernikus gjorde då han placerade solen i centrum, gjorde Kants kopernikanska vändning att människans förmåga till kunskap hamnade i centrum i stället för verklighetens beskaffenhet.

Han grundade den kritiska filosofin och trodde på människans förmåga till självständigt tänkande

Rebecka Lettevall

Detta beskrev Kant i sitt mest berömde verk, Kritik av det rena förnuftet från 1781. Rebecka Lettevall framhåller hans oerhört starka tro på förnuftet och på människans förmåga att utveckla det. Enligt Kants kunskapsteori finns tydliga gränser för vad människan kan nå säker kunskap om, och vad som ligger bortom detta.

– Gud finns, Gud finns inte. Människan har en fri vilja, människan har inte en fri vilja. Vi kan inte bevisa något av detta, och då måste man anta att båda inte kan vara sanna. Utifrån det antagandet bygger han upp sin etik, säger Rebecka Lettevall.

Plikten det viktigaste begreppet

Plikten är det viktigaste begreppet och det kategoriska imperativet den högsta moraliska principen, det vill säga att man alltid ska handla så att principen för ens handlande kan upphöjas till en allmän lag.

Det har hävdats att Kant var den som uppfann freden som ett systematiskt och rättsligt reglerat långvarigt tillstånd. Det ligger mycket i det, enligt Lettevall, som disputerade på skriften Den eviga freden där Kant argumenterar för detta. Hans tänkande har inspirerat bildandet av organisationer som Nationernas förbund och är aktuellt även i dag.

– Vi ser det i FN och EU, att självständiga stater sluter sig samman för att samarbeta i stället för att kriga, säger Rebecka Lettevall.

En av punkterna i fredsskriften är att avveckla alla arméer.

– Staterna skulle organiseras förnuftigt med medborgarskap i republiker som sinsemellan ska organiseras i ett gemensamt rättssystem. Varje människa är också världsmedborgare och har därmed en rätt som går utöver staten, en kosmopolitisk rätt. som man kan säga aktualiseras under stora flyktingvågor i vår tid, säger Rebecka Lettevall.

Republiken idealet

Republiken var hans ideal. För att kunna bli medborgare måste man äga något, men det kan vara kunskap. Men, understryker Lettevall, Kant var också barn av sin tid och ansåg inte att kvinnor och barn kunde bli medborgare.

– Samtidigt talar han om världsmedborgarrätten och där har alla människor lika värde. Man kan inte bara ta vår tids raster och lägga över en annan tids tankar. Det finns ändå något som gör att vi läst hans tunga arbeten i århundranden. Man ska inte ha Kant som en handbok men gärna som diskussionspartner och intellektuell stimulans, säger Rebecka Lettevall.

Hur kan vi använda en gammal tänkare som Kant i dag?

– Man ska läsa och tänka och försöka förstå och se rikedomen i människan och hennes intellekt och erfarenheter. Det är inte bara i dag vi har tankar om samhället, det hänger ihop i en jättelång tradition och har också betydelse framåt.

Öppet samtal om krig, fred och Kant

Den 22 april deltar Rebecka Lettevall i ett Öppet samtal om krig, fred och Kant. Malmö universitet, Niagara, klockan 16.00.

Mer information om samtalet