Invånarnas tillit viktig i datahantering

I ett forskningsprojekt som undersöker hur invånare i Helsingborg ställer sig till idén att kommunen delar och samkör invånardata mellan sina olika förvaltningar, har Sara Leckner fått en inblick i hur svenskar tänker kring hantering av deras personliga data.

Delning av invånardata

Tanken är att samkörning av invånardata ska förbättra servicen för invånarna. Ibland har invånare komplexa behov som rör olika förvaltningar, och genom att samköra data kan kommunen erbjuda bättre anpassat stöd. Att samköra data kan också stödja kommunen i att upptäcka mönster och förbättra tjänster. Idag är dock inte samkörning av invånardata mellan kommunens förvaltningar tillåten.

Samkörning innebär att fler personer kan komma att ha tillgång till invånarnas data, något som kan bidra till osäkerhet om hur informationen hanteras. Det är därför viktigt att förstå hur invånarna tänker om datadelning, både lokalt och på en nationell nivå, menar Sara Leckner.

Stor tillit till myndigheter

Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i Europa, och generellt har svenskarna god kunskap om datahantering.

– Vi vet att det finns en oro kring hur persondata hanteras, samtidigt så ser vi att användandet av digitala tjänster och datadelande ökar kraftigt. Därför är det viktigt att vi försöker förstå vilka tankar befolkningen har om det här. Även om lagen tillåter en viss typ av datahantering, är det inte säkert att det är etiskt att använda den på det sättet, om invånarna skulle ställa sig negativa.

Generellt är svenskar mindre negativt inställda till hur myndigheter hanterar personlig information, jämfört med kommersiella aktörer. I den aktuella studien framkom att Helsingborgare till och med litar mer på kommunens datahantering än sina närståendes.

– Det finns en stark tillit till vad kommunen gör. Man litar på att kommunen ser till invånarnas bästa. Det var särskilt tydligt bland de som kan ha mindre kunskap om datahantering och sekretess.

För att förvalta den digital tilliten behöver kommuner vara tydliga med vad syftet med att samköra data är, menar Sara Leckner.

Rädsla för automatisering

Trots att Helsingborgarna ställde sig positiva till ökade digitalisering, så finns det vissa reservationer, bland annat inför ny teknik som kan utföra automatiskt beslutsfattande.

Generellt var invånarna mer positiva till automatiskt beslutfattande när det kommer till samhälls- och vardagstjänster än när det ska användas inom till exempel vård och omsorg. Det är samma rädsla nationellt, menar Sara Leckner:

– Man vill känna att man har kontroll. Det finns en rädsla att automatiskt beslutsfattande betyder att det mänskliga perspektivet fattas, eller att medborgare får minde insyn i hur beslut fattas.

Medborgarna måste med

I höst kommer slutrapporten lämnat in till Helsingborg stad och Sara Leckner hoppas att resultatet kan användas som en del av planeringen inför digitalisering i framtiden, men också till en bättre nationell förståelse för utmaningarna som digitalisering medför.

– Det är viktigt att beslutsfattare och kommuner tar till sig av invånarnas tankar, och inte går för fort fram i den digitala utvecklingen. Det är tydligt att den starka tilltron till staten också spiller över till det digitala och nu är det upp till beslutsfattare att förvalta den tilltron.