Litterär kanon granskas i nytt forskningsprojekt

En litterär kanon är en samling verk som betraktas som särskilt betydelsefulla för en kultur eller nation. I Tidöavtalet föreslås att en sådan kanon ska införas i svensk skola, vilket har satt igång en omfattande debatt. Förespråkare lyfter fram kanon som en grund för bildning och kulturell identitet, medan kritiker varnar för att det kan leda till begränsningar och exkludering.

Det nya forskningsprojektet, som finansieras av Vetenskapsrådet och sträcker sig över fyra år, syftar till att förstå hur olika aktörer – från politiker till lärare – definierar och använder kanon, samt vilka värderingar som kopplas till den.

Forskningsresultaten kan bidra till ökad förståelse för hur kultur, utbildning och politik samverkar i dagens Sverige.

Magnus Persson

– Med ett fokus på utbildning, offentlig debatt och politik erbjuder projektet ett brett perspektiv på den litterära kanons funktion i det svenska samhället. Forskningsresultaten kan bidra till ökad förståelse för hur kultur, utbildning och politik samverkar i dagens Sverige, säger Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.

Olika delar av kanonfrågan ska belysas

Forskningsprojektet omfattar tre arbetspaket som belyser olika aspekter av kanonfrågan. Studierna kommer bland annat att undersöka kanon i utbildningspolitiska styrdokument, analysera den offentliga debatten i medier och kartlägga centrala aktörer och argument. Vidare kommer frågor om hur kanon påverkar pedagogisk praktik att undersökas genom analyser av kursplaner, litteraturlistor och intervjuer med lärarutbildare.

– Vi står inför en unik möjlighet att för första gången nära följa hur en statligt sanktionerad kanon tar form. Kanonbildning är normalt en långsam process som sträcker sig över generationer och sekler. Därför är det intressant att litteraturlistorna som nyligen publicerats av Skolverket till stor del innehåller nyskriven litteratur, säger Ylva Lindberg, professor i pedagogik med inriktning språk- och litteraturdidaktik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.

Ska ge kunskap om läsningens roll

Projektet förväntas bidra med en fördjupad förståelse av hur kanon används och diskuteras i Sverige. Genom att studera både politiska och pedagogiska dimensioner hoppas forskarna kunna belysa de mekanismer som påverkar vilka texter som väljs ut och hur de används i utbildningen. Resultaten kan ge insikter om hur litteraturläsningens roll kan utvecklas i ett samtida och framtida sammanhang.