Facebook uppmanar oss att minnas, plattformen är som en flod av minnen. Men vilka minnen? I historiska minnesgrupper står kortfattade, varma, sköna och nostalgiska minnen högst i kurs. Den synen på dåtiden kan i förlängningen påverka människors syn på dagens samhälle, och framtiden.

Robin Ekelund, universitetslektor och historiker, har undersökt Facebookgrupper som samlar en historieintresserad allmänhet kring teman som den gamla hemstaden eller 1960-talet. Han beskriver grupperna som en flod av minnen.

– Det jag fann var väldigt mycket minnesfragment. Deltagarna publicerar ”små” grejer snarare än att diskutera mer på djupet eller reflekterande. För att något ska få genomslag i grupperna behövs ett foto, och oftast anges i texten vilket året är och vad bilden föreställer, säger Robin Ekelund.

Responsen är också ofta kort, man gillar och skriver att ”det minns jag”, ”där har jag varit” eller ”härligt att se igen”.

Facebooks flöde lyfter per automatik fram minnen, som årsdagar, då en person verkade lycklig. Det ligger i algoritmerna, berättar Robin Ekelund.

– De här grupperna har samma funktion. De mest positiva, nostalgiska minnena som jag mår bra av och andra tryckt ”gilla” på lyfts fram. På så vis skapas en förenklad bild av det förflutna. En slags bitterljuv längtan till förr.

Det i sin tur kan påverka hur vi förhåller oss till nuet och framtiden.

– Minnesgrupperna visar en viss bild av hur det var i vår stad och i vårt land förr. Att sedan uppleva en dag i livet nu med all sin komplexitet gör att dåtiden verkar enklare, tryggare, finare. Det kan göra att vi blickar bakåt, inte framåt. Ska man dra det till sin spets kan det spela roll för hur man möter andra människor och vilken röstsedel man lägger i valurnan.

Längre inlägg försvinner

Det förekommer också mer kunskapstörstande innehåll i grupperna, längre textinlägg som får fylligare kommentarer, som leder till diskussioner och kräver lite mer tid. Men dessa är betydligt färre och försvinner bland de kortare inläggen som på ett snabbare sätt skapar fascination och nostalgi.

– I en grupp om ”vår stad” kan alla 5000 medlemmar trycka gilla på ett fotografi från 1950-talet med en vy över kyrktornet och solnedgången och en mycket kort text. Samma bild med en längre text får inte alls lika många tummar upp eller hjärtan.

Facebooks format påverkar grupperna. Korta inlägg, liksom bilder, gynnas på fler sätt - mycket händer samtidigt i flödet och läsaren behöver inte trycka ”läs mer” för att se hela texten. Korta inlägg som kan läsas direkt är därför lättare att gilla, följare behöver inte fundera på om det ligger något dolt längre ner som man inte vill gilla. Algoritmerna premierar sedan redan populära inlägg.

Glasskiosk populär

Även korta inlägg behöver ge en direkt wow-effekt för att andra ska gilla och kommentera.

– Minnena måste hålla på en generell nivå. En bild utan årtal exempelvis på ”min farfar”, vem ska gilla den? Glasskiosken från hemstadens torg däremot, den sätter i gång känslorna och många kan gilla direkt.

Historia är ofta ett ämne som handlar mycket om text. På Facebook är det dock enklare att fokusera på historia som handlar om 1900-talet, vilket det finns fler bilder tillgängliga från.

– Ska man vara aktiv i en grupp räcker det inte att sitta vid datorn. Medlemmarna samlar gamla vykort, ger sig ut till arkiv, secondhandbutiker och olika minnesmärken för att ha bilder att publicera.

Text: Kristina Rörström

Fakta

Digital minnes- och historiekultur är ett väldigt nytt fält i Sverige och hela Norden. Enskilda forskare är verksamma, men det finns inga etablerade nätverk, enligt Robin Ekelund. Under året ska han och några nordiska kollegor, med finansiering från Riksbankens Jubileumsfond, etablera sådana genom att arrangera forskarworkshoppar i Malmö och Köpenhamn.

Studien är netnografisk och bygger på inlägg under ett år i sex olika minnesgrupper på Facebook. Två av dem har lokalhistorisk profil, ”vi minns vår gamla stad”, två tittar 1960- respektive 1970-talet och två har ett mer allmänhistoriskt fokus. Grupperna har funnits i några år och präglas av aktiva diskussioner. Det är få konflikter i grupperna, vilket Robin Ekelund menar kan bero på att grupperna funnits ett tag och de som går med eller är kvar i gruppen har enats om vad som gäller i gruppen. De flesta medlemmarna är män, troligen i åldrarna 55–60 år och uppåt (vilket bygger på en tolkning utifrån profilbilderna).

I en uppföljande studie intervjuar Robin Ekelund just nu deltagare i de olika grupperna och undersöker vilka tankar och aktiviteter som ligger bakom de inlägg som publiceras och diskuteras.

Artikeln "Fascination, nostalgia, and knowledge desire in digital memory culture: Emotion

Artikel i Sydsvenskan med Robin Ekelund: Nostalgin trendar