I två fullsatta föreställningar på Bastionen förklarade astrofysikern Henrik Hartman hur våra första grundämnen bildades och varför ljuset är vår bästa spion i universum.

Var kommer människan ifrån? Vilka ämnen är människokroppen ursprungligen byggd av? Och vad består egentligen stjärnorna av? I den iscensatta föreläsningen ”Spectacular spectra from Space” visade atomforskaren Henrik Hartman, tillsammans med scenkonstkompaniet Absurdum Temporary Art, hur vi kan förstå vår kosmiska historia genom att studera ljus och färger från stjärnor och gasmoln.

I en suggestiv ljus- och ljudperformance fick publiken följa med på en galaktisk resa: från några minuter efter Big Bang för cirka 13,6 miljarder år sedan, fram till skapandet av vår egen planet.

Som sidekick i showen hade Henrik Hartman röster från grundämnena väte, kol, syre, guld och järn, som var och en förde en dialog med honom om sin existens och egen förträfflighet: vätet var så klart kaxigt för att det var först på plats och guld ansåg att det är omöjligt att lista ut hur det kom till, vilket Henrik (som respektfullt titulerades Forskaren av grundämnena) motbevisade på ett pedagogiskt sätt.

Dagen efter föreställningen byter vi några ord med Henrik Hartman, som är universitetslektor vid Malmö universitet:

Varför ville ni göra den här föreställningen?

 – Malmö universitet vill utforska nya arenor att nå ut med sin forskning. Och på ett personligt plan tycker jag det är jättespännande att ta vetenskapen ut i nya rum med en ny inramning.

Hur var det att samarbete med en scenkonstgrupp?

– Det var ett annat arbetssätt än det jag var van vid där stort fokus låg på den kreativa processen. Det var spännande att skriva ett manus tillsammans och att hitta ett bra flow i helheten. Det var ett lustfyllt men samtidigt väldigt noggrant arbete.

Kan du använda dig av dessa erfarenheter i din forskning?

 – Absolut. Till exempel när det kommer till att variera formen och uttrycket. I forskarvärlden har vi ett relativt smalt sätt att kommunicera forskning på. Och vi jobbar oftast själva och inte i grupp som här med själva framförandet.

 Varför ska forskning förmedlas i sådana här sammanhang?

 – För att nå nya målgrupper, men också för att visa glädjen och lusten i forskningen. Inramningen ger flera dimensioner när vi diskuterar de vetenskapliga metoderna. Och att visa att det finns många öppna frågor som vi fortfarande inte vet svaret på.

Föreställningen genomförs med stöd av Sparbankstiftelsen Skåne och Stiftelsen för främjandet för Malmö universitets utveckling. Föreställningen filmades och kommer att läggas ut på webben inom kort. 

 

 Text: Magnus Erlandsson

 

Om konceptet Performance Lecture

Det internationella konceptet Performance Lecture är en fusion mellan en föreläsning och en föreställning, där en forskare och en kulturaktör möts tillsammans på scen för att dela kunskap om forskning till publik. Ett sätt att utforska och kommunicera vetenskap med hjälp av scenkonstens form, där kunskap förmedlas med konstnärliga metoder och verktyg, och forskaren är en del av föreställningen.

Kultursamverkan

Sedan 2019 arbetar Malmö universitet strategiskt för stärka samverkan med kulturaktörer, ge en tydligare plats för konst och kultur vid lärosätet och främja samarbeten med konstnärer och kulturutövare.

Kultur har en viktig plats för att främja strategiska och långsiktiga samarbeten med kulturaktörer inom utbildning, forskning och samverkan. Universitetets kultursamverkan stärker kulturlivet och bidrar till att det blir lättare att anlita och på andra sätt samarbeta med konstnärer och kulturutövare inom utbildning och forskning.

Mer om Malmö universitets kultursamverkan