Vi använder kakor på vår webbplats för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor.
-
- Forskning
- Forskning
-
- Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
- Forskarskolor
- Forskarskolor
- Utbildning, lärande och globalisering
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Forskarskola: ComBine
- Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
- Forskarskola: Relevancing Mathematics and Science Education
- Forskarskola: Hållbar rörelse i skolor och förskolor
- Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram)
- Forskarskola: ROCIT
- Forskarskola: Pedagogik och yrkeskunnande (YRK)
- Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur (CuEEd-LL)
- Forskningsämnen
-
- Forskningscentrum
- Forskningscentrum
- Biofilms Research Centre for Biointerfaces
- Citizen Health
- Centrum för samskapade framtider
- Institute for Urban Research
- Malmö Institute for Migration Studies (MIM)
- Literacy and Inclusive Teaching (LIT)
- Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA)
- Sustainable Digitalization Research Centre
- Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
-
- Forskningspublikationer
- Forskningspublikationer
- Sök publikationer
- Malmö University Press
- Forskningsevenemang
- Deltagare sökes
- Poddar om forskning
- Bildningsquiz
På sidan -
- Samverkan och innovation
- Samverkan och innovation
- Innovation och nyttiggörande
-
- Samarbeta med studenter
- Samarbeta med studenter
- Unga Talanger till Skånsk Industri för Cirkulär Tillväxt
- Samarbeta med forskare
- Kultursamverkan
- Stöd Malmö universitet
På sidan -
- Om oss
- Om oss
-
- Fakulteter och institutioner
- Fakulteter och institutioner
-
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
- Institutionen för skolutveckling och ledarskap
- Institutionen för kultur, språk och medier
- Institutionen för samhälle, kultur och identitet
-
- Odontologiska fakulteten
- Odontologiska fakulteten
- Foresight
-
- Universitetstandvården
- Universitetstandvården
- Tandvård för barn och ungdomar
- Akuttandvård
- Specialisttandvård
- Om Universitetstandvården
- Ledning och beslutsvägar
-
- Vision, mål och strategi 2025
- Vision, mål och strategi 2025
- Globalt engagemang
- Hållbarhet
- Breddad rekrytering och breddat deltagande
- Kvalitetsarbete vid universitetet
-
- Musikverksamhet
- Musikverksamhet
- Studentarbeten – videoverk
- Alumni & vänner
- Universitetet i en orolig värld
På sidan
Peer learning inom VFU
Om handledningsmodellen peer learning, även kallad kamratlärande – information för VFU-samordnare, VFU-ansvariga och VFU-handledare.
Vad är peer learning?
Peer learning, eller kamratlärande, är en pedagogisk modell för handledning där studenter lär sig av och med varandra genom samarbete och interaktion. Det finns flera fördelar med att använda modellen inom lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning.
Handledning utifrån peer learning-modellen
Under VFU kan du som handledare använda peer learning-modellen. Peer learning, eller kamratlärande, innebär att en eller flera studenter som är placerade på samma förskola eller skola samarbetar under VFU:n på ett flexibelt och strukturerat sätt. Studenterna använder varandra som resurser för att sammanföra teori och praktik.
I peer learning står studenterna inför samma situation – en så kallad strukturerad läraktivitet – som de sedan löser med varierande grad av stöd från dig som handledare. De strukturerade läraktiviteterna utgår alltid från den dagliga verksamheten och bygger på VFU-kursens lärandemål. Ingen av studenterna har den formella rollen som lärare eller handledare, utan istället fungerar de som varandras kritiska vänner.
Det finns flera fördelar med att använda peer learning-modellen inom lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning.
Vinster med peer learning
- Praktisk yrkesutövning: Studenterna får träning i praktisk yrkesutövning genom att utföra aktiviteter tillsammans, vilket ökar deras självständighet. På så sätt kan du använda din tid som handledare mer kvalitativt, och ibland kan det även leda till viss tidsbesparing.
- Förbättrad förståelse: Genom att förklara begrepp för varandra förstärker studenter sin egen förståelse. Kamratlärande har också visat sig öka förmågan till kritiskt tänkande.
- Utveckling av sociala färdigheter: Peer learning främjar samarbete, kommunikation och empati, vilket är viktiga färdigheter både i och utanför klassrummet.
- Ökad trygghet och motivation: Studenter kan känna sig mer bekväma att ställa frågor och göra misstag i en peer learning-miljö, vilket kan leda till en djupare inlärning. De kan känna sig mer motiverade och engagerade när de arbetar tillsammans med sina kamrater.
- Feedback och reflektion: Peer learning ger studenter möjlighet att ge och ta emot välgrundad feedback från sina medstudenter samt att reflektera gemensamt kring undervisning. Detta är särskilt viktigt för professionsutvecklingen.
Aktuell forskning om peer learning
Rapporten "Peer Learning som handledningsmodell i lärarutbildningarnas VFU" undersöker användningen av peer learning som handledningsmodell i lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vid Malmö universitet. Studien genomfördes vårterminen 2024 och inkluderade intervjuer med handledare och studenter från förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Resultat
- Styrkor: Peer learning främjar studenternas förmåga att ge och ta emot feedback, reflektera över undervisning och utveckla självständighet och kritiskt tänkande.
- Utmaningar: Implementeringen av peer learning mötte hinder som bristande kommunikation, avhopp från utbildningen och svårigheter att koppla peer learning-aktiviteter till kursens lärandemål och examinationsuppgifter.
- Relationella aspekter: En fungerande relation mellan parplacerade studenter är avgörande för framgångsrik peer learning. Studenter som samarbetar väl upplever större självständighet och mod att ta sig an utmaningar.
Slutsatser och förslag
- För att peer learning ska bli ett kollegialt lärande krävs tydlig kommunikation om dess syfte och fördelar, samt en strukturerad bank med läraktiviteter.
- Det är viktigt att koppla peer learning-aktiviteter till kursens lärandemål och examinationsuppgifter för att undvika att de prioriteras bort.
- Universitetet bör erbjuda förberedande seminarier och stöd till handledare för att underlätta implementeringen av peer learning.
Ta del av rapporten i sin helhet nedan.
Workshoppar i peer learning
Strukturerade läraktiviteter
Här hittar du strukturerade läraktiviteter som handledare skapat i workshoppar i peer learning.
- Strukturerade läraktiviteter för förskollärarutbildningarna (Box)
- Strukturerade läraktiviteter fritidshem (Box)
- Strukturerade läraktiviteter ämneslärarutbildning (Box)
- Strukturerade läraktiviteter KPU (Box)
- Strukturerade läraktiviteter ULV (Box)
- Strukturerade läraktiviteter yrkeslärarutbildning (Box)