Kunskap för lärande
Vi ser möjligheterna - vill du vara med?
Här kan du läsa mer om Malmö universitets forskningssatsningar, där ditt stöd kan bidra till ny kunskap som förändrar.
Universitetslärarnas pedagogiska skicklighet – en nyckel till bättre undervisning
Högskoleutbildningar av god kvalitet är en förutsättning för en stark välfärd och för att säkerställa framtidens arbetskraft. Men vad krävs för att ett lärosäte ska kunna bedriva en högkvalitativ högre utbildning? Ett stort ansvar hamnar på den enskilda studentens förmåga att ta till sig kunskap, men en stor del handlar också om lärarnas pedagogiska skicklighet.
– I Malmö har vi en bred målgrupp av studenter. De kanske inte har svenska som förstaspråk eller föräldrar som har vuxit upp i Sverige. Då är det viktigt att våra universitetslärare är väl förberedda på att möta dem med högpedagogisk kunskap och träning, säger Martin Stigmar, professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet.
Systemet för högre utbildning har traditionellt sett förlitat sig på att kunskap kan föras vidare från lärare till student på ett sömlöst sätt. Men det är skillnad på att besitta kunskap och att ha kapacitet att förmedla den. I många fall identifierar sig lärarna som forskare och erfarna yrkesverksamma, snarare än pedagoger. Därför behöver lärare inom högre utbildning få möjlighet att utveckla sin pedagogiska förmåga med moderna metoder och arbetssätt som vilar på beprövad erfarenhet.
– För att våra universitetslärare ska bli så skickliga som möjligt på att lära ut till sina studenter är det viktigt att vi har kompetenta högskolepedagoger som stöttar universitetslärarna i sin utveckling, säger Martin Stigmar vid Malmö universitet.
Malmö universitet har påbörjat ett samarbete med tre andra svenska lärosäten och driver ihop forskarskolan SPETS, Studies on Professional Education and Training for Society – ett initiativ för att stärka den pedagogiska kvaliteten i olika professionsutbildningar. Det innebär program som leder till legitimationsyrken så som exempelvis polis-, lärar- och sjuksköterskeutbildning, yrkesinriktade program så som ingenjörsutbildningar och konstnärliga utbildningar.
– När jag träffar olika yrkesspecialister – oavsett om det är läkare, tandläkare eller poliser – får jag ofta frågor om hur man lär sig på bästa sätt. De efterfrågar bevis på hur man stimulerar lärande. Det kan handla om att formulera tydliga mål, ge återkoppling, aktiviteter, samarbeten eller att få generöst med tid i lärandeprocessen. Vår uppgift som högskolepedagoger är att hjälpa lärarna reflektera och bli konkreta för att stödja studenters lärande, säger Martin Stigmar.
Engagera dig för en bättre lärarkår
Att hålla högsta kvalitet i utbildning och forskning är viktigt för Malmö universitet, därför vill vi satsa ytterligare på att höja vår kunskapsbas inom högskolepedagogik. Vi har redan en aktiv forskningsmiljö och ett internationellt masterprogram, “Teaching and Learning in Higher Education” – en unik nationell satsning. Men för att ta nästa steg ser vi ett behov av att rekrytera doktorander till vår forskarenhet inom SPETS.
Med doktorander i högskolepedagogik får vi tillgång till ökad kompetens som kan bidra med mer kunskap om lärande och lärarrollen, vilket kommer att vara direkt användbart i den pedagogiska praktiken och därmed för det framtida samhället.
En god lärandemiljö är extra angeläget idag när det finns en ökad mångfald bland studenterna. Lärarna behöver göra undervisningen användbar och tillgänglig för fler.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Vi skapar framtidens skola med de bästa lärarna
Grunden för ett starkt och hållbart samhälle läggs i skolan. Det är här vi investerar i vår framtid: våra barn och unga. Men med ökade kunskapsklyftor, för få behöriga lärare och bristande likvärdighet står skolan idag inför en rad utmaningar.
För att nå skolans mål behövs mer forskningsbaserad kunskap om skolornas verksamhet och undervisningen i klassrummen, så kallad praktiknära forskning. Hur säkerställer vi att lärarna använder pedagogiska metoder som gör att eleverna får bästa möjliga förutsättningar? Det kan till exempel handla om att ta reda på vilka begrepp och resonemang som fungerar bäst i undervisningen när yngre barn introduceras till matematik och ska lära sig taluppfattning.
– Vi behöver forska och identifiera vad som fungerar för att sedan implementera det i våra förskolor och skolor. Utmaningen ligger i att bygga en infrastruktur som gör att forskningens insikter kommer tillbaka till skolverksamheterna på ett systematiskt sätt, säger Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
Med en ökad satsning på praktiknära forskning kan vi fördjupa kunskapen om vilka arbetssätt som har direkt nytta och användbarhet i skolan. På lång sikt kan det leda till stora samhällsvinster i form av bättre skolresultat och en ökad likvärdighet i våra förskolor och skolor.
Alla har nytta av en välfungerande skola, så även den privata sektorn. Att våra skolor, förskolor och lärarutbildningar håller hög kvalitet är avgörande för aktörer i näringslivet som är måna om tillgången till kompetent och välutbildad arbetskraft.
Bidra till en bättre skola
På Fakulteten för lärande och samhälle har vi mer än 60 års erfarenhet av att producera forskningsbaserad kunskap om barn, unga och utbildning. Vår praktiknära skolforskning rör sig inom flera fält, från klassrumsnära frågor till att undersöka vilken betydelse sociala faktorer som klass, genus och etnicitet har för lärande.
För att vi med fortsatt kraft och nyfikenhet ska kunna bedriva en praktiknära skolforskning som ligger i framkant krävs ytterligare resurser. Den praktiknära forskningen innebär att forska med istället för på skolverksamheterna.
– Med två nya doktorander som arbetar tillsammans med våra seniora forskare, skulle vi snabbare kunna bidra till den framtida, praktiknära forskningen om och för skolutveckling. Det finns väl inget viktigare, säger Tobias Olsson.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Värdebaserat ledarskap – en drivkraft eller utmaning?
Dagens chefer och ledare ställs inför en alltmer komplex vardag där organisationer och dess ledningar förväntas agera både ansvarsfullt och hållbart. Detta är något som i allt högre utsträckning krävs av såväl kunder som aktieägare och medarbetare.
Intresset för värdebaserat ledarskap har vuxit fram som en motvikt till ledarskapet som i första hand fokuserar på ekonomisk vinning. Ett värdebaserat ledarskap handlar om att navigera i en komplex organisation genom att ta hänsyn till flera faktorer än de uppenbart mätbara. För detta krävs kunskap om hur olika värden i organisationen är kopplade till varandra och hur det påverkar processer och beslutsfattande.
– Värdebaserat ledarskap kan handla om sociala värden som välbefinnande och hälsa. Till exempel: hur mycket ska man pressa personalen i ett företag? Hur mycket ska värdet av att klara vissa mål prioriteras? På bekostnad av vem och vad? Ofta står det ekonomiska i fokus och hamnar i konflikt med andra värden, säger Sandra Jönsson, lektor och docent i psykologi med inriktning mot ledarskap och organisation vid Malmö universitet.
Organisationer idag behöver kunna hantera flera parametrar samtidigt. Dels de grundläggande verksamhetsmålen, dels förmågan att kunna styra arbetet med en solid värdegrund. Här ryms frågor om jämställdhet, inkludering och hållbarhet.
– Vi vill lära oss mer om hur organisationerna tänker om sitt ansvar i de här processerna och vad de är beredda att kompromissa med. I dagens samhälle är organisationerna förändringsaktörer. Individer som chefer och ledare kan påverka i vilken riktning man ska gå.
Engagera dig för ett bättre och ansvarsfullt ledarskap
Vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) på Malmö universitet bedriver vi forskning med fokus på arbetsliv, organisering och ledarskap. Vi har en stark samhällskoppling med en uttalad ambition om att förbättra villkoren i människors arbetsliv. Värdebaserat ledarskap kan hjälpa oss att synliggöra vilka värden dagens organisationer behöver tillämpa för att möta omgivningens krav och öka sin attraktionskraft som arbetsgivare.
Intresset för värdebaserat ledarskap växer, men vi behöver mer forskning som ökar vår kunskap och förståelse om hur ledarskapet tar sig uttryck samt vilka hinder och möjligheter som finns.
Med ökat stöd kan vi rekrytera unga forskare som till exempel en postdoktor och en doktorand, vilket ger oss bättre förutsättningar att förstå hur det värdebaserade ledarskapet praktiseras i dagens organisationer. Resultaten kan komma till nytta i samhället och näringslivet, bland annat för organisationer och ledare som vill utvecklas genom värdebaserat ledarskap.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Om du är intresserad av att höra mer om våra satsningar, har frågor eller idéer, kontakta oss gärna för en förutsättningslös dialog.