Tema 1
Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB (s. 175–255) (81 s.)
Emmelin, Lars. Friluftslivets sociologi grupper, motiv och hinder (2010). I Emmelin, Lars (2010). Planera för friluftsliv: Natur, samhälle, upplevelser. Stockholm: Carlsson. (s 145–167) (23 s). Tillgänglig via internet.
Kraepelien Strid, Eva. (2011). Simning och lärande i ett mångkulturellt perspektiv. I Suzanne Lundvall (ed.), Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. (s 83–91) (9 s). Tillgänglig via internet.
Quennerstedt, Mikael, Backman, Erik & Mikaels, Jonas. (2025). Returning to the river: the salutogenic model as a theory to explore the relation between outdoor activities and health. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 25(1), 245–260. (13 s). Tillgänglig via internet.
Sandell, Klas; Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (Kap 6, 7) (54 s).
Smith, Stephen. J. (2021). Swimming in Flow Motion: An Ecopedagogy for Health and Physical Education. Sport, Education and Society, 26(4), 417–428. (12 s). Tillgänglig via internet.
Tugetam, Åsa. (2020). Att göra och erfara friluftsliv: en etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2020. Diss. (s. 119–234). (116 s). Tillgänglig via internet.
Tema 2
Bellardini Helena; Henriksson Anders & Tonkonogi Michail. Tester och mätmetoder för idrott och hälsa. Stockholm: SISU Idrottsböcker 2009. (397 s).
Berg, Christina; Ellegård, Lars & Larsson, Christel (red.) (2021). Näringslära för högskolan. Sjunde upplagan. Stockholm: Liber (kap. 10, 12, 15, 16, 29) (81 s)
Graffman-Sahlberg, Marie. (2015). Fysisk hälsa som lärobjekt: En laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa. (Licentiate dissertation). Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH (s 35–47)(13 s). Tillgänglig via internet.
Kenney, W. Larry; Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2020). Physiology of sport and exercise. Seventh edition. Champaign, IL: Human Kinetics (s 51-73, 119-150) (53 s).
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 13.) (10 s).
Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2, 5, 6 & 13) (78 s).
Tema 3
Bernstein, Basil. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology of Education, 20 (2): 157-173. (16 s).
Ekberg, Jan-Eric. (2021). Knowledge in the school subject of physical education: a Bernsteinian perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 26(5), 448-459. (11 s).
Foucault, Michel. (1982). The Subject and Power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, pp. 777-795. (18 s). The University of Chicago Press.
Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet - relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. (Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18–52)(34 s). Tillgänglig via internet.
Mead, George. Herbart. (1913). The social self. The Journal of Philosophy, Psychology and Scientific Methods, 10(14), 374-380. (7 s).
Tema 4
Burns, Robyn, Gallant, Karen A., Litwiller, Fenton, White, Catherine, & Hamilton-Hinch, Barb (2020). The go-along interview: a valuable tool for leisure research.Leisure Sciences, 42(1), 51–68. (17 s).
Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (276 s).
Carlgren, Ingrid. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336. (13 s).
Engström, Lars-Magnus, Redelius, Karin & Larsson, Håkan. (2018). Logics of practice in movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures. Sport, Education and Society, 23(9), 892-904. (12 s).
Kuntz, Aron M, & Presnall, Marni M. (2012). Wandering the tactical: From interview to intraview. Qualitative Inquiry, 18(9), 732–744. (12 s).
Larneby, Marie (2020). Vi och de andra: om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola. Diss. Malmö: Malmö universitet. (s. 24–40, 112–161). (65 s).Tillgänglig via internet.
Larsson, Håkan. (Ed.). (2020). Learning Movements: New Perspectives of Movement Education. London: Routledge. (s. 1-16; 223-235). (28 s). Tillgänglig via internet.
Tracy, Sara J. (2010). Qualitative quality: Eight “big tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative inquiry, 16(10), 837–851. (14 s).
Valfri litteratur, peer review granskade artiklar samt kompendier tillkommer i kursen motsvarande ca 200 sidor
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina förmågor i friluftsliv och simning ur ett livslångt lärandeperspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att arbeta med olika idrottsformer ur ett lärandeperspektiv med fokus på gymnasieskolan samt fördjupar sin kunskap om näringsfysiologiska processer och träningslära. Kursen syftar även till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om samhälleliga perspektiv på skolämnet idrott och hälsa.
Innehåll
Kursen omfattar fyra teman. I kursens första tema behandlas idrottslärans former friluftsliv och simning och betydelsen för välbefinnande och kroppsligt lärande ur ett livslångt rörelseperspektiv.
I kursens andra tema behandlas näringsfysiologiska processer som energiomsättning, energi- och näringsbehov i olika rörelseaktiviteter, samt deras betydelse för den fysiska förmågan. Vidare fördjupas och problematiseras tillämpning av träningslära.
I kursens tredje tema bearbetas och analyseras olika samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa.
I kursens fjärde tema behandlas hur lärande kan utformas inom specialisering i skolämnet idrott och hälsa. Särskilt fokus är på analys av vald idrott utifrån skilda idrottsliga logiker, på kritisk granskning av dess uppbyggnad och karaktär, specifik teknik och taktik samt på kulturella och sociala aspekter.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL727C Idrott och lärande: kropp, rörelse och hållbarhet (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
