Allern, Sigurd & Pollack, Ester (2019). Källkritik! Journalistik i lögnens tid. Lund: Studentlitteratur (346 s).
Bengtsson, Stina; Ericson, Staffan & Stiernstedt, Fredrik (red.) (2020). Medievetenskapens idétraditioner. Lund: Studentlitteratur (397 s.)
Carlsson, Ulla (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: skolan och demokratin. Göteborg: Nordicom. (133 s.) Tillgänglig på Internet.
Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Första upplagan. Stockholm: Volante (163 s.)
Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhället. (Rapport skriven på uppdrag av regeringskansliet). Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. (37 s.) Tillgänglig på Internet.
Hirdman, Anja & Kleberg, Madeleine (red.) (2015). Mediers känsla för kön. Feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom, (223 s.) Tillgänglig på Internet.
Karlsson, Michael; Strömbeck, Jesper; Andersson, Ulrika (red.) (2019). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, (472 s.)
Malmström, Martin (2017). Synen på skrivande: föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Lund: Lunds universitet, 11-46, 179-292. (150 s.)
Wahlström, Ninni (2016).?Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB, 11-51, 73-98. (67 s.)
Aktuella styrdokument, forskningsartiklar och annat material tillkommer i samråd med kursansvarig.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska utveckla förmåga att undervisa i och om medier och kommunikation, medievanor och medielandskap samt digitaliseringens konsekvenser för individ, samhällsliv, skola och politik.
Kursens huvudtema handlar om medie- och kommunikationsfrågor utifrån utbildnings- och läroplansperspektiv med inriktning mot ungdomar i gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna. I kursen ingår en teoretisk del om kommunikation, interaktion, medieteori samt media och genus. Genom de teoretiska perspektiven problematiseras media och representation, media och jämlikhet, jämställdhet, reproduktion av fördomar och andra maktfrågor. Vidare behandlas medielagstiftning och etiska principer för media. Utifrån kritisk läroplansteori analyseras medie- och kommunikationsfrågor i skola och utbildning. Kursens teman sätts i perspektiv till skolans styrdokument för gymnasieskolan samt deras framväxt och konstruktion.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS707C Samhällskunskap och lärande: Samhällsekonomi och internationell ekonomi (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
