Vi använder kakor på vår webbplats för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor.
-
- Forskning
- Forskning
-
- Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
- Forskarskolor
- Forskarskolor
- Utbildning, lärande och globalisering
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Forskarskola: ComBine
- Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
- Forskarskola: Relevancing Mathematics and Science Education
- Forskarskola: Hållbar rörelse i skolor och förskolor
- Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram)
- Forskarskola: ROCIT
- Forskarskola: Pedagogik och yrkeskunnande (YRK)
- Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur (CuEEd-LL)
- Forskningsämnen
-
- Forskningsmiljöer
- Forskningsmiljöer
-
- Forskningspublikationer
- Forskningspublikationer
- Sök publikationer
- Malmö University Press
- Forskningsevenemang
- Deltagare sökes
- Poddar om forskning
- Bildningsquiz
På sidan -
På sidan
-
- Om oss
- Om oss
-
- Fakulteter och institutioner
- Fakulteter och institutioner
-
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
- Institutionen för skolutveckling och ledarskap
- Institutionen för kultur, språk och medier
- Institutionen för samhälle, kultur och identitet
-
- Fakulteten för teknik och samhälle
- Fakulteten för teknik och samhälle
- Institutionen för datavetenskap och medieteknik
- Institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik
- Odontologiska fakulteten
- Ledning och beslutsvägar
-
- Vision, mål och strategi 2025
- Vision, mål och strategi 2025
- Globalt engagemang
- Hållbarhet
- Breddad rekrytering och breddat deltagande
- Kvalitetsarbete vid universitetet
-
- Musikverksamhet
- Musikverksamhet
- Studentarbeten – videoverk
- Alumni & vänner
- Universitetet i en orolig värld
På sidan
Svenska som andraspråk för lärare i åk 7–9 (ingår i Lärarlyftet)
i åk 7–9 (ingår i Lärarlyftet)
Om kursen
Svenska som andraspråk för lärare i åk 7–9 (45 hp) erbjuds inom Lärarlyftet.
Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens avseende undervisning och bedömning i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9.
I undervisning, kurslitteraturer och kommunikation används svenska. Inslag av engelska kan förekomma. Kursen är indelad i sex delkurser:
- Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 5 hp
- Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 10 hp
- Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp
- Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp
- Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp
- Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp
Arbetsform (distans, campus)
Kursen ges som en kombination av campus och distans med fyra lärarledda tillfällen, varav ett till två tillfällen förläggs på campus. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.
Anmälan
Kursen är stängd för anmälan.
Behörighetskrav
Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:
- som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
- som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
- samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.
Urval
Lottning
Kursinnehåll
Kursen består av sex delkurser.
1. Migration, språk och kultur i ett utbildningsperspektiv, 5 hp
Delkursens arbetsformer
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform
Delkursens innehåll
I kursen introduceras forskningsfältet svenska som andraspråk samt frågor avseende flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Utifrån deltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Med stöd i aktuell forskning diskuteras kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturell heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning och interkulturalitet.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:
- diskutera och problematisera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av andraspråksinlärning
- diskutera hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras i syfte att främja andraspråkselevers lärande och språkutveckling.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1 och 2 examineras genom ett muntligt seminarium och en skriftlig individuell examination.
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
2. Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 10 hp
Delkursens arbetsformer
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.
Delkursens innehåll
I kursen behandlas det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera språket i muntlig och skriftlig produktion som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling. Fokus ligger på det svenska språkets uppbyggnad och de strukturer som kan bereda svårigheter för andraspråksinlärare. Detta inkluderar svenskans fonologi, som behandlas i ett tvärspråkligt perspektiv med fokus på de särdrag som kan innebära särskilda utmaningar för andraspråksinlärare. Under kursen behandlas och diskuteras grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:
- diskutera interimspråksutveckling med fokus på lexikogrammatiska företeelser på sats- och ordnivå samt fonologiska företeelser och i diskussionen använda en korrekt terminologi
- med stöd i sin kunskap om det svenska språksystemet analysera och bedöma andraspråkselevers språkproduktion, både muntlig och skriftlig, samt föreslå hur stödet för dennes fortsatta språkutveckling kan utformas
- exemplifiera och diskutera fonetikens betydelse i undervisningen i svenska som andraspråk.
Delkursens bedömningsformer
Bedömningen i delkurs 2 grundar sig på en examination i två delar.
Den första delen är en muntlig redovisning av ett lektionsmoment utifrån en textanalys. Denna del examinerar lärandemål (3).
Den andra delen är en skriftlig individuell examination som examinerar lärandemål 1 och 2.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
3. Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas teorier om litteracitetsutveckling och kommunikativ språkförmåga och elevers grundläggande som fortsatta läs- och skrivutveckling samt ord- och begreppsutveckling på ett andraspråk belyses. I kursen aktualiseras även frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål. Vidare behandlas olika kommunikativa uttrycksformers betydelse för andraspråksinlärares språkutveckling, med särskild tonvikt på digitala hjälpmedel, utifrån deras betydelse för flerspråkiga elevers språkutveckling. Den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller barns och ungas litteracitetsutveckling diskuteras.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:
- jämföra och bedöma olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviteter med avseende på deras språkutvecklande potential
- observera, dokumentera och analysera undervisning samt reflektera över förutsättningarna för elevers grundläggande och fortsatta litteracitetsutveckling
- redogöra för, exemplifiera och diskutera litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer i relation till skolans styrdokument
- med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består av två delar.
Den första delen består i att deltagaren utför, skriftligt dokumenterar och analyserar en klassrumsobservation. Resultatet presenteras därefter muntligt under ett seminarium (lärandemål 1, 2 och 3).
Den andra delen utgörs av skriftlig individuell examination (lärandemål 4).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
4. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi och kursen syftar till att kursdeltagaren ska utveckla sin kunskap om det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Med utgångspunkt i aktuell forskning prövar och värderar kursdeltagaren olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärmiljö. I kursen behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv liksom ett flerspråkigt litteracitetsperspektiv. Kursdeltagaren arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:
- beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper
- jämföra och värdera olika klassrumsaktiviteters språk- och kunskapsutvecklande potential med stöd i relevant teori
- åskådliggöra hur olika multimodala uttrycksformer, exempelvis gestaltande och digitala, kan användas i pedagogisk verksamhet i syfte att skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärandemiljö
- föra resonemang om formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers lärande inom specifika ämnesområden samt reflektera över egen bedömningspraktik.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig individuell examination och muntligen genom ett seminarium som utgår från kursdeltagarnas undervisning.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
5. Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.
Delkursens innehåll
I delkursen behandlas olika aspekter av skrivande och skrivutveckling med en tonvikt på den formativa bedömningens betydelse för andraspråkselevers skrivutveckling. I delkursen belyses såväl elevers grundläggande som fortsatta skrivutveckling. Här uppmärksammas vad som kännetecknar olika typer av text och hur språket kan anpassas till olika situationer och mottagare. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I kursen relateras även genrepedagogiska resonemang till teorier om bedömning.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:
- med hjälp av språkvetenskapliga och textteoretiska termer kunna beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan olika texttyper
- diskutera interaktionens betydelse för att elever ska kunna förbättra sina texter och utveckla en metaspråklig medvetenhet
- utifrån gällande styrdokument och med stöd i relevant teori reflektera kring bedömning av andraspråksinlärares texter
- diskutera olika teoretiska och pedagogisk-praktiska utgångspunkter för skrivundervisning.
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras parvis i en muntlig presentation (lärandemål 2, 3 och 4) och genom en individuellt skriftlig examination (lärandemål 1 och 4).
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
6. Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp
Delkursens arbetsformer
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.
Delkursens innehåll
I kursen introduceras det litteraturdidaktiska forskningsfältet och synen på läsning som ett möte mellan text och läsare fokuseras. I kursen belyses även hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråkselever. Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar deltagaren hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra multimodala och digitala kommunikationsformer.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:
- kritiskt diskutera och motivera skönlitteraturens didaktiska potential med utgångspunkt i styrdokument och receptionsteoretiska perspektiv samt i förhållande till interkulturell förståelse och identitetsutveckling
- motivera valet av skönlitterära texter i ett klassrum med kulturell och språklig mångfald samt kunna resonera om didaktiska konsekvenser av dessa val
- redogöra för litteraturdidaktisk teoribildning och ge exempel på olika sätt att arbeta med litterära texter i en skola med kulturell och språklig mångfald
- analysera och diskutera samtidslitteratur utifrån klass, genus och etnicitetsperspektiv
- utforma och kritiskt värdera en pedagogisk planering för litteraturundervisning med utgångspunkt i litteraturdidaktiska teorier och styrdokument samt utforma bedömningskriterier för denna.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig och digital presentation.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kursvärdering
Deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.
Studie- och karriärvägledning
Du som har funderingar kring någon av våra utbildningar är välkommen att höra av dig till studievägledningen på Fakulteten för lärande och samhälle.
lsvagledning@mau.seKontakt
-
PM
Petra Marti Tanaka - Universitetsadjunkt
Kursansvarig
petra.marti-tanaka@mau.se
040-665 77 50
-
Nichlas Eklund - Studie- och karriärvägledare
Studie- och karriärvägledare
nichlas.eklund@mau.se
040-665 86 16
-
Agneta Holmberg - Projektledare
agneta.holmberg@mau.se
040-665 81 10
-
MÅ
Maria Åström - Studieadministratör
maria.astrom@mau.se
040-665 89 86