Om kursen

Svenska som andraspråk för lärare i åk 7-9 45 hp, erbjuds inom Lärarlyftet.

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens avseende undervisning och bedömning i svenska som andraspråk för årskurserna 7-9.

I undervisning, kurslitteraturer och kommunikation används svenska. Inslag av engelska kan förekomma. Kursen är indelad i sex delkurser:

  • Migration, språk och kultur (5 hp)
  • Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv (10 hp)
  • Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet (7,5 hp)
  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet (7,5 hp)
  • Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet (7,5 hp)
  • Läsdidaktik ur ett andraspråksperspektiv (7,5 hp)

Arbetsform (distans, campus)

Kursen ges som en kombination av campus och distans med fyra lärarledda tillfällen, varav ett till två tillfällen förläggs på campus. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Datum för lärarledda tillfällen höstterminen 2022: 6/9, 18/10, 22/11 och 6/12.

Behörighet

BEHÖRIGHETSKRAV

Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

  • som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
  • som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
  • samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Urval

Lottning

Kursinnehåll

Kursen består av sex delkurser.

Delkursens arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform

Delkursens innehåll

I kursen introduceras forskningsfältet svenska som andraspråk samt frågor avseende flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Utifrån deltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Med stöd i aktuell forskning diskuteras kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturell heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning och interkulturalitet.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • diskutera och problematisera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av andraspråksinlärning
  • diskutera hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras i syfte att främja andraspråkselevers lärande och språkutveckling.

Delkursens bedömningsformer

Lärandemål 1 och 2 examineras genom ett individuellt skriftligt paper som även presenteras muntligt under ett seminarium.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkursens arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Delkursens innehåll

I kursen behandlas det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera språket i muntlig och skriftlig produktion som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling. Fokus ligger på det svenska språkets uppbyggnad och de strukturer som kan bereda svårigheter för andraspråksinlärare. Detta inkluderar svenskans fonologi, som behandlas i ett tvärspråkligt perspektiv med fokus på de särdrag som kan innebära särskilda utmaningar för andraspråksinlärare. Under kursen behandlas och diskuteras grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • diskutera interimspråksutveckling med fokus på lexikogrammatiska företeelser på sats- och ordnivå samt fonologiska företeelser och i diskussionen använda en korrekt terminologi
  • med stöd i sin kunskap om det svenska språksystemet analysera och bedöma andraspråkselevers språkproduktion, både muntlig och skriftlig, samt föreslå hur stödet för dennes fortsatta språkutveckling kan utformas
  • exemplifiera och diskutera fonetikens betydelse i undervisningen i svenska som andraspråk.

Delkursens bedömningsformer

Bedömningen i delkurs 2 grundar sig på en examination i två delar.

  • Den första delen examineras genom muntlig presentation inom ramen för ett gruppsamarbete (lärandemål 3).
  • Den andra delen examineras genom en individuell skriftlig analys (lärandemål 1, 2).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkursens arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform

Delkursens innehåll

I delkursen behandlas teorier om litteracitetsutveckling och kommunikativ språkförmåga och elevers grundläggande som fortsatta läs- och skrivutveckling samt ord- och begreppsutveckling på ett andraspråk belyses. I kursen aktualiseras även frågor om vägar in i svenskt skriftspråk för de elever som inte är alfabetiserade på sitt modersmål. Vidare behandlas olika kommunikativa uttrycksformers betydelse för andraspråksinlärares språkutveckling, med särskild tonvikt på digitala hjälpmedel, utifrån deras betydelse för flerspråkiga elevers språkutveckling. Den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller barns och ungas litteracitetsutveckling diskuteras.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • jämföra och bedöma olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviteter med avseende på deras språkutvecklande potential
  • observera, dokumentera och analysera undervisning samt reflektera över förutsättningarna för elevers grundläggande och fortsatta litteracitetsutveckling
  • redogöra för, exemplifiera och diskutera litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer i relation till skolans styrdokument
  • med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling.

Delkursens bedömningsformer

Examinationen består av två delar.

  • Den första delen består i att deltagaren utför, skriftligt dokumenterar och analyserar en klassrumsobservation. Resultatet presenteras därefter muntligt under ett seminarium (lärandemål 1, 2 och 3).
  • Den andra delen utgörs av ett individuellt skriftligt paper (lärandemål 4).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkursens arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Delkursens innehåll

I delkursen behandlas social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi och kursen syftar till att kursdeltagaren ska utveckla sin kunskap om det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Med utgångspunkt i aktuell forskning prövar och värderar kursdeltagaren olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärmiljö. I kursen behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv liksom ett flerspråkigt litteracitetsperspektiv. Kursdeltagaren arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper
  • jämföra och värdera olika klassrumsaktiviteters språk- och kunskapsutvecklande potential med stöd i relevant teori
  • åskådliggöra hur olika multimodala uttrycksformer, exempelvis gestaltande och digitala, kan användas i pedagogisk verksamhet i syfte att skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärandemiljö
  • föra resonemang om formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers lärande inom specifika ämnesområden samt reflektera över egen bedömningspraktik.

Delkursens bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras skriftligen genom ett paper och muntligen genom ett seminarium som utgår från kursdeltagarnas texter.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkursens arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Delkursens innehåll

I delkursen behandlas olika aspekter av skrivande och skrivutveckling med en tonvikt på den formativa bedömningens betydelse för andraspråkselevers skrivutveckling. I delkursen belyses såväl elevers grundläggande som fortsatta skrivutveckling. Här uppmärksammas vad som kännetecknar olika typer av text och hur språket kan anpassas till olika situationer och mottagare. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I kursen relateras även genrepedagogiska resonemang till teorier om bedömning.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • med hjälp av språkvetenskapliga och textteoretiska termer kunna beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan olika texttyper
  • diskutera interaktionens betydelse för att elever ska kunna förbättra sina texter och utveckla en metaspråklig medvetenhet
  • utifrån gällande styrdokument och med stöd i relevant teori reflektera kring bedömning av andraspråksinlärares texter
  • diskutera olika teoretiska och pedagogisk-praktiska utgångspunkter för skrivundervisning.

Delkursens bedömningsformer

Delkursen examineras parvis i en muntlig presentation (lärandemål 2, 3 och 4). Vidare examineras delkursen genom ett individuellt skriftligt paper (lärandemål 1 och 4).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkursens arbetsformer

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Delkursens innehåll

I kursen introduceras det litteraturdidaktiska forskningsfältet och synen på läsning som ett möte mellan text och läsare fokuseras. I kursen belyses även hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråkselever. Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar deltagaren hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra multimodala och digitala kommunikationsformer.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

  • kritiskt diskutera och motivera skönlitteraturens didaktiska potential med utgångspunkt i styrdokument och receptionsteoretiska perspektiv samt i förhållande till interkulturell förståelse och identitetsutveckling
  • motivera valet av skönlitterära texter i ett klassrum med kulturell och språklig mångfald samt kunna resonera om didaktiska konsekvenser av dessa val
  • redogöra för litteraturdidaktisk teoribildning och ge exempel på olika sätt att arbeta med litterära texter i en skola med kulturell och språklig mångfald
  • analysera och diskutera samtidslitteratur utifrån klass, genus och etnicitetsperspektiv
  • utforma och kritiskt värdera en pedagogisk planering för litteraturundervisning med utgångspunkt i litteraturdidaktiska teorier och styrdokument samt utforma bedömningskriterier för denna.

Delkursens bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig och digital presentation.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Kurslitteratur

Migration, språk och kultur, 5 hp

Axelsson, Monica; Gröning, Inger & Hagberg-Persson, Barbro (2001). Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s) Tillhandahålls av kursledaren.

Bijvoet, Ellen och Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s)

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur (s. 9-138)) (130 s)

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s)

Milani, Tommaso M. (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s)

Rosén, Jenny (2013). Svenska för invandrarskap? Örebro: Örebro universitet (201 s.)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 10 hp

Abrahamsson, Tua och Bergman, Pirkko (red.) (2014). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s)

Ballardini, Kerstin, m. fl. (1986). Svensk grammatik: svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och kultur (183 s) Enligt kursledares anvisning.

Boström, Lena och Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur (s. 131–200) (70 s)

Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket (80 s). Tillgänglig via internet.

Enström, Ingegerd (2016). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren (130 s)

Lindberg, Inger (2003). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk (s. 61–79) (19 s). Tillgänglig via Internet.

Olofsson, Mikael och Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s)

Thorén, Bosse (2014). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Umeå (116 s)

Thorén, Bosse (2016), Kärnan i uttalsundervisning: vad bör lärare prioritera? I: Kindenberg, Björn (red.) Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. s 55-65 (11 s)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp

Aldén, Kristina & Bigestan, Aina (red.) (2019). Litteraciteter och flerspråkighet: Symposium 2018. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. (kap. 1, 3, 13, 14) (50 s)

Domeij, Richard och Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 519-543) (24 s)

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 169-195)
(27 s)

Franker, Qarin (2008). Bildvalet har betydelse. I: Juvonen, P. (red.), Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november 2008. Stockholm: ASLA. Tillgänglig via internet. (22 s)

Godhe, Anna-Lena & Molin, Lisa (2016). Att arbeta med digitala och multimodala texter (del 6). I: Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. Tillgänglig via internet. (10 s)

Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, vol. 4, nr. 2 2013 S. 225-242. (18 s)

Lindberg, Inger (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (38 s)

Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s)

Schmidt, Catarina (2015), Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring. Läs- och skrivportalen. Kritiskt textarbete, del 5. Tillgänglig via internet. (9 s)

Sellgren, Mariana (2016), Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. S 222-234 (13 s)

Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (19 s)

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (200 s)

Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning, Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 24, nr. 3-4. (30 s)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp

Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande (del 1). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s) Tillgänglig via internet.

Bringéus, Eva och Kouns, Maria (2016). Att planera för elevers språkanvändning (del 8). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s) Tillgänglig via internet.
Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket (80 s)

Danielsson, Kristina (2017). Att möta och tolka multimodala texter (del 6 ). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (16 s) Tillgänglig via internet.

Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet – språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren. (246 s)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Stockholm: Skolverket (134 s) Tillgänglig via internet.

Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning (2018). Stockholm: Skolverket (158 s) Tillgänglig via internet.

Hajer, Maaike och Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s)

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber s. 49-64 (15 s)

Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael (red.) Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s) Tillgänglig via internet.
William, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp

Borgström, Eric. & Westman, Maria. (2017). Skrivbegreppet i Lgr 11. En studie av grundskolans ämnesplan i svenska, ingår i: Bendegard, Saga, Melander Marttala, Ulla & Westman, Maria (eds.) Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium, 21-22 april 2016, Uppsala: ASLA, s. 26-36. (11 s)

Holmberg, Per. (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)

Holmberg, Per. & Wirdenäs, Karolina. (2013). Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & Stil 23, s. 105-131 (27 s)

Liberg, Caroline. (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s)

Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (2015). Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups utbildning AB (166 s)

Myhill, Debra. & Newman, Ruth. (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing, International Journal of Educational Research, 80, 177-187. (11 s)

Schleppegrell, Mary J (2013). The role of metalanguage in supporting academic language development. Language Learning, 63 (s1), 153-170. (18 s)

Skolforskningsinstitutet. Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. (55 s)

Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur (180 s)

Sundberg, Gunlög (2010). Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv – språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (12 s)

Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv, Forskning om undervisning & lärande, 5 (2) 2017, 100-120. (21 s)

Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: Pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. (Diss.) Malmö: Malmö universitet (s. 70-95, 293-301) (35 s)

Wedin, Åsa. (2017). Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand, 12 (1), 45-61. (17 s)

Wirdenäs, Karolina. (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk & Stil (23), 59-84. (26 s)

Wiksten Folkeryd, Jenny. (2010). Skriva med attityd, I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag, ss. 164-175 (11 s)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Läsdidaktik ur ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp

Asklund, Jonas (2018). Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion. Educare 2 (18 s). Tillgänglig via Internet.

Berggren, Mats (2003). Det finns inga skridskor i öknen. Stockholm: Rabén & Sjögren (120 s)
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker (ss. 127-288) (161 s)

Economou, Catarina (2013). Reading fiction in a Second-Language Classroom. I: Education Inquiry 6:1. (20 s). Tillgänglig via Internet.

Edvardsson, Jenny (2019). Läsa och samtala om skönlitteratur –med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur. (100 s).

Ekvall, Ulla och Nilsson, Skåve (2014). ”Köttbulle betyder köttbulle”. Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Andersson, Peter m fl (red.), Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. SMDI och institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (s. 257–277) (20 s). Tillhandahålles av kursledaren.

Holmberg, Claes-Göran och Ohlsson, Anders (2012). Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (s. 11–69, 94–118) (82 s).

Landmark, Dan och Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. Lund: Studentlitteratur (s. 5–62, 115–140) (82 s).

Langer, A Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos (171 s).

Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (165 s).

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups (s. 105-142, 169-192) (40 s).
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Kursvärdering

Deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.