Bergström, Bo (2017). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 11 uppl. Stockholm: Carlssons förlag (323 s)
Burman, Greta (2007). Konsten i historien. Stockholm: Natur och Kultur (192 s.)
Dunkels, Elza (2018). Vad gör unga på nätet? Lund: Gleerups (131 s.)
Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red) (2014). Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups (kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 10, 111 s.)
Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap. Falun: Norstedts akademiska förlag (100 s. eget urval)
Eriksson & Göthlund (2012). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur/Appia (216 s.)
Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring. Lund: Studentlitteratur (kap 1, 5, 8, 110 s.)
Freeland, Cynthia A. (2006). Konstteori: en introduktion. Stockholm: Raster (50 s. eget urval)
Frid, Johan (2003). Intro-Bild skapa, kommunicera, förstå. Malmö: Didacta (80 s. eget urval)
Frid, Johan (2011). Intro - Form. Malmö: Didacta (280 s.)
Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z. (2006). Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur (s. 9 – 59, samt 50 sidor i samråd med kursledare)
Hetland, Lois (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. 2. ed. New York: Teachers College Press (171 s.)
Häggström, Margaretha; Örtegren, Hans (2017). Visuell kunskap för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur AB (217 s.)
Janson, Malena (red.) (2016). Introduktion till filmpedagogik: vita duken som svarta tavlan. 2 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning (kap. 8, s. 113 - 140)
Linderoth, Jonas (red.) (2007). Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur (256 s.)
Lindström, Lars (2007). Kan kreativitet läras ut? En bildpedagogisk översikt. Educare, 2007:1, s. 7 - 33.
Malm, Helena (2020). From Non-site to Sustainable Design Challenged by Material Transformations and Oral Receptions. IMAG, (9), s. 19 - 29. Tillgänglig via internet.
Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur (192 s.)
Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2018). Practices of looking: an introduction to visual culture. 3 ed., New York: Oxford University Press, kap. 1 - 7 (235 s.)
Åsén, Gunnar (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber (200 s.)
Kortare artiklar tillkommer.
Bild för lärare I
Om kursen
Kursinnehåll
Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla praktiska och teoretiska bildkunskaper med relevans för bildundervisning i grundskolan årskurs 1 - 9.
Kursen syftar också till att studenten utvecklar kunskap om historiska och samtida bildgenrer, visuell kultur och om barns och ungas bildvärldar. Kursen syftar även till att studenten utvecklar förståelse för processinriktat och undersökande bildarbete.
I kursen ingår bildframställning i tvådimensionella material som exempelvis tempera och collage. Det ingår även tredimensionellt bildarbete i material och tekniker såsom kartong och lera samt digitalt bildarbete som rörlig bild, redigering och bildbehandling. Inledningsvis behandlas bildarbete med utgångspunkt i olika historiska bildgenrer och portfoliometodik tillämpas (Prov 1). I kursen ingår även semiotisk bildanalys där värdegrundsfrågor i relation till exempelvis makt och genus lyfts. Bildanalys prövas som modell för bildsamtal med syfte att omsättas i en skolkontext (Prov2). I kursen undersöks några konstinstitutioners pedagogiska verksamheter för barn och unga. Förslag på planeringar av tänkta samarbeten mellan skola och konstinstitution diskuteras (Prov 3). Prov 4 består av analys av film och rörlig bildproduktion. Här fördjupas och breddas kunskaperna från den semiotiska bildanalysen. Provets båda delar samverkar genom att filmanalysen kan bidra till förståelse för exempelvis dramaturgi, tempo och bildutsnitt i den rörliga bildproduktionen medan arbetet med den rörliga bildproduktionen ger praktisk erfarenhet som fördjupar den visuella kompetensen i analysarbetet. Dessa kunskaper omsätts till ett filmprojekt som planeras för bildundervisning i grundskolan (Prov 5). Filmprojektet startar i en medieundersökning där visuell kultur ligger till grund för analytisk reflektion om barns bildvärldar. Avslutningsvis genomförs ett bildarbete med undersökande arbetssätt (prov 6). Transformationer mellan olika material och tekniker prövas och behandlas. Betydelsen av olika material och tekniker som initierats i kursens första prov fördjupas. Process och resultat synliggörs i provet. Undersökande bildarbete problematiseras i förhållande till bildundervisning i skolan.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-9 eller fritidshem, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
