Jag valde religionsvetenskap som huvudämne eftersom det är ett så brett och spännande ämne. Det gör att man förstår världen och andra människor bättre.
Kerstin Jurlander, student
Ämneslärarprogrammet leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, i de ämnen som ingår i examen. Utbildningen ger dig en bra grund att stå på i ditt framtida arbete med att stimulera ungas utveckling och lärande. Som blivande lärare utvecklar du din interkulturella kompetens och förmåga att undervisa unga med olika bakgrund.
En legitimerad ämneslärare har det övergripande ansvaret för undervisningen inom sitt ämnesområde och bedömer, planerar, genomför och utvärderar elevernas lärande i samarbete med skolans personal.
Arbetet som ämneslärare är socialt och du har kontakt med människor i alla åldrar, från elever och deras föräldrar till medarbetare, i klassrum och skolmiljön. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att undervisa elever i både grupper och individuellt, sätta betyg, och anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov. Du arbetar aktivt med skolans värdegrund i undervisningen och bemötandet av elever.
Ämneslärare deltar i planerings- och utvecklingsarbete, både inom sitt ämnesområde och i skolans övergripande pedagogiska arbete. Arbetet som ämneslärare innebär även att samverka i arbetslag med andra lärare, skolledare, elevhälsoteam och vårdnadshavare för att skapa en trygg och stimulerande lärmiljö.
Under ämneslärarutbildningen varvas ämnes- och ämnesdidaktiska kurser med studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och praktiska moment genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Redan under första terminen får du känna på din framtida yrkesroll på en skola. Du gör din verksamhetsförlagda utbildning om 30 hp på en skola där du får insikter i skolans verksamhet och vad läraryrket innebär. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker under ledning av erfarna lärare och handledare genom hela utbildningen.
Under VFU tränar du bland annat på att undervisa och bedöma elevernas lärande utifrån ett elevcentrerat förhållningssätt med hänsyn till deras behov, resurser och förutsättningar. Du har också under hela din utbildning möjligheter att diskutera och reflektera över situationer du möter under VFU.
Utbildningsvetenskaplig kärna handlar om områden som skolväsendets historia, skolans värdegrund, didaktik, utveckling och lärande, specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, samt bedömning och betygsättning.
Som student har du många möjligheter till utlandsstudier, eftersom Malmö universitet har avtal med partneruniversitet över hela världen. På ämneslärarutbildningen kan du ansöka om utbytesstudier termin fyra, sju eller åtta.
Ämneskombinationerna ges under förutsättning att det finns tillräckligt antal sökande. Urval sker utifrån avklarade högskolepoäng inom programmet.
Ämneslärarutbildningen har två inriktningar. I inriktningen mot grundskolans årskurs 7–9 studerar du två eller tre ämnen under 4 till 4,5 år. I inriktningen mot gymnasieskolan studerar du två ämnen under 5 år.
Med en examen för gymnasieskolan blir du utöver gymnasieskolan också behörig att undervisa i årskurs 7–9 i de ämnen som ingår i din examen, om ämnet finns i grundskolan.
Oavsett examensinriktning (årskurs 7–9 eller gymnasieskolan) blir du behörig att undervisa inom vuxenutbildningen på motsvarande nivå och i motsvarande ämnen.
För att bli legitimerad ämneslärare krävs en lärarexamen samt att du uppfyller de behörighetskrav som Skolverket ställer.
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Observera att ytterligare behörighetskrav kan finnas för de ämnen du väljer under utbildningen
66% gymnasiebetyg – 34% högskoleprovet
Många fler lektioner än hemma och ständiga inlämningsuppgifter. En termin på Georgia State University i USA är rätt krävande men otroligt kul och givande. Om man frågar Aila Delleskoog, som ska bli ämneslärare i historia och religion.
Många fler lektioner än hemma och ständiga inlämningsuppgifter. En termin på Georgia State University i USA är rätt krävande men otroligt kul och givande. Om man frågar Aila Delleskoog, som ska bli ämneslärare i historia och religion.
– Lektionerna är obligatoriska och missar du fler än tre kan du få sänkt betyg. De kan ligga tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Jag hade en lektion som började halv sju på morgonen.
I USA läser man alla kurser parallellt och har två större tentaperioder. Däremellan är det ständiga inlämningsuppgifter, redovisningar och papers. Givetvis allting på engelska. Väldigt få salstentor, dock. Det är bara att vänja sig, menar Aila Delleskoog, som däremot inte tycker att de akademiska kraven på Georgia State var högre än på Malmö universitet.
– Det var mycket plugg och många lektioner, lite mer som gymnasiet hemma. Man måste prestera hela tiden, men om man bara gjorde vad man skulle så gick det bra, menar Aila som tyckte språket flöt på bättre och bättre under terminens gång.
Hon pluggade sin näst sista termin i USA och tog tre kurser: en kurs i historia på tema global urbanisering, en i pedagogik med inriktning på utbildningspsykologi samt en om det amerikanska utbildningssystemets för- och nackdelar.
– Allting bygger på tester. Varje år görs något som kan liknas vid ett nationellt prov i alla ämnen, och för att bli uppflyttad till nästa årskurs måste du klara testet, säger Aila.
Svenskt korridorboende finns inte på Georgia State. Hon delade en tvåa på campus mitt i stan tillsammans med en tjej från Sydkorea. Ska man bo ihop med en främling en hel termin och dessutom dela sovrum gäller det att man gillar varandra. Aila Delleskoog drog en vinstlott och fick en fantastisk kompis i sin ”room mate”, som hon planerar att åka och hälsa på i Sydkorea.
