En fördel med basåret på universitetet framför att läsa in behörigheten på Komvux är att man går i en klass, och det är trevligt med den gemenskapen. Jag tänkte också att det kunde vara en fördel att läsa på ett universitet eftersom jag ville fortsätta med universitetsstudier.
Jonna Bodman, student
Naturvetenskapligt/tekniskt basår är en förutbildning för dig som vill bli ingenjör inom ämnena teknik, matematik eller naturvetenskap, men saknar behörighet.
Förutbildningen ger dig möjlighet att på ett år komplettera dina betyg så att du får behörighet till den utbildning du vill söka in på.
Tänk på att till skillnad från komvuxbetygen så påverkar inte basårsbetygen ditt gymnasiebetyg. Du kan alltså inte sänka eller höja ditt betygsmedelvärde, utan bara skaffa dig behörighet genom att läsa kurser som motsvarar gymnasiekurserna.
Efter godkänt basår har du platsgaranti på högskoleingenjörsutbildningar vid Malmö universitet som startar nästkommande hösttermin. Behörigheten måste vara uppfylld vid sista kompletteringsdatum och utbildningen sökt senast sista ordinarie ansökningsdatum.
Syftet med basåret är att komplettera en annan gymnasieutbildning än naturvetenskaplig eller teknisk med de förkunskaper som behövs för fortsatta studier inom naturvetenskap och teknik. Basåret ger kunskaper i de aktuella ämnena motsvarande de nya gymnasiekurserna på naturvetenskapsprogrammet.
Kurser inom matematik, fysik och kemi ingår i Basåret. Se detaljerad kurslista under Utbildningsplan.
Efter godkänt basår har du platsgaranti på högskoleingenjörsutbildningar vid Malmö universitet som startar nästkommande hösttermin. Behörigheten måste vara uppfylld vid sista kompletteringsdatum och utbildningen sökt senast sista ordinarie ansökningsdatum.
Det alternativa urvalet är en urvalskategori som baseras på yrkeslivserfarenhet. Alla som har minst 12 månaders teknisk yrkeslivserfarenhet på minst halvtid och oavsett teknisk bransch kan delta i det alternativa urvalet.
Högskoleingenjörsutbildning är en yrkesutbildning som ger problemlösningskompetens och är förberedande för arbete inom en mängd olika tekniksektorer. I den alternativa urvalsmodellen premieras därför sökande med goda förutsättningar att tillgodogöra sig studier inom stora delar av den valda sektorn (eller branschen) snarare än inom en snäv fördjupning. Av den anledningen premieras en bredd i förkunskaper och erfarenheter från branschen. Tekniska kunskaper/erfarenheter från andra tekniksektorer/ämnen än den valda kan också premieras eftersom ingenjörsarbeten inte sällan är ämnesöverskridande.
Yrkeslivserfarenhet från branscherna byggingenjör, maskin/material/produktutveckling och mobil IT är fördelaktiga för sökande och speciellt relevanta för de aktuella efterföljande högskoleingenjörsutbildningarna.
Den sökande ska, under den tid som anges, ha varit anställd som yrkesarbetare med yrkesbevis eller som lärling hos ett entreprenadföretag (eller motsvarande). Den sökande ska ha arbetat inom något eller några relevanta delområden som exempelvis markbyggnad, husbyggnad, byggproduktion eller visualiserings-/ritarbete. Motsvarande yrkeslivserfarenhet inom offentlig verksamhet gäller också.
Den sökande ska, under den tid som anges, ha varit anställd eller konsult vid företag där ingenjörskompetens för relevanta delområden som exempelvis tillverkning, konstruktion, produktutveckling, materialprovning, styrning av elektronisk utrustning eller likande efterfrågas. Motsvarande yrkeslivserfarenhet inom offentlig verksamhet gäller också.
Den sökande ska, under den tid som anges, ha varit anställd som lärling eller yrkesarbetande som elektriker, installationselektriker, larmtekniker eller annat relevant yrke inom den el-/telekommunikationstekniska branschen. Motsvarande yrkeslivserfarenhet inom offentlig verksamhet gäller också.
Här finns information om behörighetskrav för utbildningen. Observera att information om alternativt urval finns under den utfällningsbara rubriken "Vem kan delta i det alternativa urvalet?" längre upp på sidan.
Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c. Eller: Matematik B
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 7/A7.
Betyg 46%, högskoleprov 34%, alternativt urval 20%. Antagning till 20 % av utbildningsplatserna sker utifrån ett alternativt urval som baserar sig på rangordning av relevant yrkeslivserfarenhet.
Gustaf Brahme läste energiprogrammet på gymnasiet och utbildade sig till rörmokare. Efter ett par år i arbetslivet sökte han sig till Naturvetenskapligt/tekniskt basår.
Gustaf Brahme läste energiprogrammet på gymnasiet och utbildade sig till rörmokare. Efter ett par år i arbetslivet sökte han sig till Naturvetenskapligt/tekniskt basår.
– Jag har hela tiden haft siktet inställt på att läsa vidare på högskoleingenjörsutbildningen Byggingenjör, säger han.
– För att kunna bli högskoleingenjör krävdes det att jag kompletterade vissa ämnen som matte och fysik. Jag valde Malmö universitet främst för att jag fått uppfattningen att de hade ett bra samarbete med näringslivet och för att jag tycker att det händer spännande saker i Malmö som tilltalar mig. Dessutom ligger universitetet bra till geografiskt för mig eftersom jag bor utanför Lund.
– Jag kom i en underbar klass med jättebra sammanhållning vilket var toppen. Utbildningen var förvånansvärt ansträngande, jag fick en smärre chock först. Men det gick bra, tack vare väldigt bra stöd från lärare som alltid fanns till hands. Platsgarantin till vidare utbildning på Malmö universitet var också viktigt.
– Jag läser andra terminen på Byggingenjörsutbildningen. Första terminen var inte så jobbig, där tror jag att studierna på basåret gett mig en fördel. Jag tycker att byggnadsbranschen är häftig, det händer oerhört mycket inom den och det finns stora utvecklingsområden.
Jonna Bodman läste samhällsprogrammet på gymnasiet, och saknade därför behörighet för att söka in på utbildningen till högskoleingenjör. För att komplettera sin gymnasieutbildning fanns det två val för henne, antingen att läsa Naturvetenskapligt/tekniskt basår vid ett lärosäte eller att läsa in...
Jonna Bodman läste samhällsprogrammet på gymnasiet, och saknade därför behörighet för att söka in på utbildningen till högskoleingenjör. För att komplettera sin gymnasieutbildning fanns det två val för henne, antingen att läsa Naturvetenskapligt/tekniskt basår vid ett lärosäte eller att läsa in behörigheten på Komvux. Hon valde basåret vid Malmö universitet. Ett val som hon är mycket nöjd med idag.
– En kompis till mig läste basåret vid Malmö universitet, det var så jag fick reda på att utbildningen fanns i Malmö, jag är nämligen från Västerås. En fördel med universitet framför Komvux är att man går i en klass, och det är trevligt med den gemenskapen. Jag tänkte också att det kunde vara en fördel att läsa på ett universitet, som i mitt fall, eftersom jag ville fortsätta med universitetsstudier. Jag hade också företräde till högskoleingenjörsutbildningarna, efter det att jag lyckats ta mig in på basåret.
– Lärarna är väldigt kunniga, många forskar så de har mycket kompetens och det är inspirerande. Det är en tuff och intensiv utbildning som verkligen förbereder en för vidare universitetsstudier och det är verkligen bra tycker jag. För min del ledde utbildningen till att jag fick upp ögonen för högskoleingenjörsutbildningen Produktutveckling och design, som jag nu läser första året på. Som det ser ut idag skulle jag gärna vilja jobba med någon form av produktutveckling inom möbeldesign i framtiden, säger hon.
– Jag tycker att det är ett bra universitet. Jag fick fin kontakt med lärarna och jag kände mig alltid välkommen till deras rum. En annan fördel med universitetet är att den ligger väldigt bra till för alla som pendlar, med Malmö central alldeles intill.
