Informationsarkitekt

Ett föränderligt jobb

Ida Kjellman arbetar som projektansvarig på företaget Menmo i Malmö. Jobbet fick Ida genom ett projektarbete som hon deltog i under termin fyra. Tillsammans med några andra studenter optimerade hon sökfunktioner på företaget everysport.com, som ingår i samma företagsfamilj som Menmo. Terminen efter hörde Vd:n av sig till Ida och erbjöd henne jobb.

– Det kändes fantastiskt att få ett kvitto på att det jag hade gjort var bra och att jag lyckades sticka ut ur en grupp med duktiga studenter.

På Menmo arbetar Ida tillsammans med tio stycken utvecklare i flertalet projekt samtidigt. I rollen som projektledare är Idas uppgift att skapa förutsättningar för utvecklarna att leverera på bästa sätt.

– Det som har överraskat mig i det här jobbet är hur föränderligt det är. Jag kan göra en planering för ett halvår framöver men på två dagar kan den raseras och vi ska göra något helt annat. 

Nätverk genom utbildningen

Det bästa med utbildningen tyckte Ida var kunskapen hon fick men även det nätverk hon lyckades bygga upp, både inom Malmö universitet och ute på företag. Studietiden gav även Ida vänner för livet.

– Under utbildningen läste vi programmering som är en ganska tung del av utbildningen, särskilt för mig som inte hade någon tidigare erfarenhet av det. Vi läste även om distribuerande informationssystem, infrastrukturer bakom Internet, användbarhet och lite filosofi kring internetanvändning, etik och moral.

En bransch med stor variation

Richard Persson kände väldigt tidigt att webbdesign var något för honom. Efter att ha sonderat olika utbildningskataloger fastnade Richard för programmet Informationsarkitekt. Kombinationen av olika delar: webbdesign, programmering, projektledning och användarvänlighet kändes som en bra grund att stå på.

– Jag kommer ihåg vår första uppgift, vi skulle bygga en webbportal med inloggningsfunktion, där det var möjligt att skapa och ta bort nyhetsposter direkt i portalen. Det var väldigt roligt.  Valet av program kändes därför helt rätt väldigt tidigt.

En stor fördel med programmet är närheten till arbetslivet. Det finns möjligheter att skapa nya kontakter och samtidigt bygga på sitt CV, menar Richard som redan under utbildningen arbetade som labbhandledare på Malmö universitet.

– Jag hjälpte studenterna till kursen Informationssystem att lära sig HTML och CSS, vilka är grundläggande inom webbprogrammering.

Vägen till arbetslivet

En månad efter examen fick Richard jobb och arbetade på ett företag i tre år med front-end utveckling och kundkontakt. Richard kände så småningom att det var dags för en förändring och nya utmaningar. Richard arbetar nu som konsult på företaget Cybercom som finns här i Malmö.

Richard har ett genuint intresse för branschen. En del av hans fritid går därför åt till att bygga webbtjänster och driva ett gaming community online.

– Att kunna visa upp något eget producerat har varit avgörande för mig. Jag hade inte fått det jobbet jag har idag om jag inte hade kunnat visa något mer än högskolepoäng för arbetsgivarna. När jag sitter med egna projekt på fritiden vidareutvecklar jag även mina kompetenser. Det är viktigt i en bransch som ständigt förändras.

Datavetenskaplig utbildning med fokus på användaren

Alexandra berättar om sina tre år på IA och ser tillbaka på en utbildning som rakt igenom haft den bredd hon själv behövt för att hitta rätt. Termin fem får man dessutom själv välja kurser, och kan ytterligare fördjupa sig i ämnen man fastnat extra för.

Informationsarkitekter har bred kunskap

– Informationsarkitekter är som en mellanhand mellan beställare och programmerare. Som informationsarkitekt är det jag som samlar in och analyserar krav och önskemål inför produktionen av olika informationssystem. När kravinsamlingen är färdig förmedlas informationen till programmeraren, vars uppgift är att omsätta den till ett lättillgängligt, välstrukturerat informationsflöde.

Alexandra menar att som ”mellanhand” behövs stor insikt i det tekniska, även om man inte själv är den som ska programmera gränssnittet.

– Jag gick teknisk linje på gymnasiet, med inriktning konstruktion, och hade inte alls läst särskilt mycket datavetenskap. Här på IA har vi läst en hel del programmering, vilket jag tror är väldigt nyttigt att ha med sig i bagaget. Även om jag inte tänker mig en bana som programmerare så har jag fått överblick över vilka programmeringsspråk det finns. Då kan jag bättre avgöra vilket som är lämpligt för en viss produktion.

Stor tonvikt på användbarhet

Alexandra betonar särskilt att en av hennes viktigaste uppgifter som informationsarkitekt är att ansvara för god användbarhet i slutprodukten. Det ska vara lätt för en användare att manövrera ett system. En aldrig så tekniskt fulländad lösning hjälper ingen om användaren inte förstår hur den fungerar. Därför ingår även kurser inom bland annat kognitionsvetenskap och användbarhet.

– Vi har sysslat mycket med användbarhetstester, på ett väldigt praktiskt plan. Bland annat har vi fått lära oss hur man håller i en workshop, genomför enkäter och bygger system med pappersmockups.

– En informationsarkitekts arbete är oftast i projektform så det är inte någon utbildning för ensamvargar. Även om man självklart ska kunna tänka självständigt måste man vilja samarbeta i projekt.