Skolhälsovårdens psykokultur 1940–1990: Mellan skolutbildning och sjukvård

Om projektet

Detta projekt utforskar den psykiska skolhälsovårdens etablering och utveckling 1940–1990. Gränserna mellan vad som är att betrakta som psykisk ohälsa eller ett pedagogiskt problem har i skiftade ordalag diskuteras under stora delar av 1900-talet. I dagens diskussion kan man se två linjer. Å ena sidan beskrivs den psykiska ohälsan bland barn och unga som ett accelererande problem. Många barn och unga söker vård för psykiska problem som ofta kopplas till skolstress, allt fler får en diagnos och allt fler av dessa medicineras. Å andra sidan är vissa skeptiska till de alarmistiska beskrivningarna. De menar att vi vet för lite om orsakerna bakom problemen och ser risker för överdriven statistik och medikalisering av normala livserfarenheter.

Vi menar att den uppmärksamhet på psykisk ohälsa bland elever som växt fram sedan 1990-talet måste förstås mot bakgrund av den situation som hade skapats under perioden 1940–1990. Den idémässiga ramen för utbyggnaden omfattade övergripande psykologiskt och psykiatriskt färgade föreställningar om elevers och skolans behov, om psykisk hälsa och ohälsa och om lämpliga behandlingar och åtgärder. Vi kallar denna samling föreställningar för skolhälsovårdens ”psykokultur” – ett centralt teoretiskt begrepp i projektet hämtat från Pietikäinen (2007) – och menar att den har haft ett stort inflytande på den senare utvecklingen.

Mot denna bakgrund har föreliggande projekt om den psykiska skolhälsovårdens organisering och praktik 1940–1990 utformats i skärningspunkten mellan det barn- och utbildningshistoriska och det psykiatrihistoriska forskningsfältet. Genom att synliggöra och historiskt kontextualisera textburna idéer om elevers problem, lämpliga behandlingar/åtgärder, olika skolyrkesgruppers roller samt gränsen mot den psykiska barn- och ungdomsvården utanför skolan är projektets övergripande syfte att skapa kunskap om skolhälsovårdens psykokultur och dess förändringar. De övergripande forskningsfrågorna är:

1. Vilka var de bärande elementen i skolhälsovårdens psykokultur?
2. Hur samverkade skolhälsovårdens psykokultur med tidssituerade ideal inom skola, vetenskap och samhälle?
3. Vilka förändringar och kontinuiteter över tid framträder?

Studiens empiriska material utgörs av myndighetstexter, handböcker, tidskriftsmaterial samt elevakter över elever som ansågs problematiska vilket tillsammans kan visa verksamhetens policy, organisering och praktik. Målet med projektet är att bidra med en bakgrund till skolans arbete med elevers psykiska hälsa idag, en bakgrund som historiskt belyser och problematiserar hur synsätt på barns och ungas psykiska hälsa och ohälsa påverkas av tidsmässigt och socialt situerade krav från skola och samhälle, liksom av rådande vetenskapliga kategoriseringar samt tillgängliga förklaringsmodeller och behandlingsalternativ.