Zirkoniumdioxid i tandstödd protetik
Fakta
- Kontaktperson:
- Emma Gardell
- Finansiär:
-
- Folktandvården Skåne AB
- Ansvarig vid Mau:
- Emma Gardell
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Externa projektmedlemmar:
-
- Per Vult von Steyern
- Projektperiod:
- 15 december 2021 - 15 juni 2027
- Fakultet/institution:
- Forskningsämne:
Projektbeskrivning
Syftet med doktorandprojektet är att ge oss en förståelse i hur zirkoniumdioxid som ett vävnadsbevarande rekonstruktivt material fungerar vid kron- och broterapi över tid. Det ska också ligga till grund för terapival baserat på vetenskaplig evidens.
Bakgrund
En förlorad tand eller förlorad tandsubstans kan orsaka flera funktionella problem som till exempel tugg-, fonetiska- eller estetiska dysfunktioner. För att ersätta en förlorad tand eller förlorad tandsubstans kan vi erbjuda olika konstruktioner framställda i olika material, i olika design och retinerade på olika sätt. Traditionellt sett har man använt metall med påbränt porslin som material vid framställning av kronor eller broar. Att använda metallkeramik i ersättningar för kronor och broar ger förutsägbara resultat med god överlevnad.
I takt med att man började efterfråga metallfria ersättningar introducerades de helkeramiska materialen. Helkeramiska material är starka, vävnadsvänliga och biokompatibla och erbjuder god estetik. De helkeramiska materialen kan delas in i två grupper där den ena gruppen består av de silikatbaserade material och den andra oxidkeramerna. Bland den första gruppen finner vi porslin och glaskeramer and bland den senare gruppen aluminumoxid och zirkoniumdioxid. Zirkoniumdioxid (ZD) är ett material med goda egenskaper som till exempel hög hållfasthet, seghet och stabilitet.
Redan idag används dessa material rutinmässigt inom tandvården och det anses vara ett väldokumenterat material. När de första oxidkeramerna kom ut på marknaden behövde de förses med porslin för att nå acceptabel estetik. Studier på dessa material visar på hög överlevnad men med varierande grad av chip-off frakturer. Materialet utvecklades därför och translucensen ökade och man kunde göra konstruktioner utan porslinsfasader, s.k. monolitiskt utförande. Konstruktioner i det monolitiska utförandet gav ett material med god hållfasthet och bra biologiska förutsättningar men utan risken för chip-off frakturer. Både labstudier och kliniska studier visar på lovande resultat.
Eftersom de estetiska förutsättningarna är omvänt proportionerliga mot de mekaniska är det ibland omöjligt att erhålla båda genom att öka translucensen. Det finns därför fortfarande behov att i vissa fall förse ett annars starkt material med porslinsfasad. Genom att bara förse den buckala ytan med porslin kan man erhålla det starka monolitiska materialet på alla tuggbelastande områden. Det finns mycket få studier på dessa material och speciellt studier med dessa material i etsbroutförande.
Delarbeten
Doktorandprojektet består av fyra delarbeten:
- Klinisk RCT studie som syftar till att systematiskt utvärdera och jämföra kronor framställda i monolitisk zirkoniumdioxid (ZD) respektive lithiumdisilikat i det posteriora bettet över tid.
- Klinisk RCT studie som syftar till att systematiskt utvärdera och jämföra 3–5 ledsbroar framställda i monolitisk respektive skiktad hög translucent ZD, i det posteriora bettet över tid.
- In-vitrostudie som syftar till att studera den s.k. stripling-tekniken på hög-translucent monolitisk ZD.
- Klinisk RCT studie som syftar till att utvärdera och jämföra etsbroar framställda i två olika varianter av hög translucent ZD över tid.