Äldre nöjda med munhälsan – men kluvna inför syn på utseendet
"Ansiktet är vanligtvis det första vi möter och bedömer hos andra människor, inte sällan genom att sätta en social stämpel", säger Sara Henricsson, universitetsadjunkt som nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid Malmö universitet.
Äldre individer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet och naturligt åldrande. Tandvården behöver därför komplettera kliniska undersökningar med att lyssna på de äldres egna perspektiv – om den ska arbeta personcentrerat.
– Normen är att du ska se ung ut, men helst inte aktivt genomföra någon behandling som får dig att se yngre ut. Och om du genomgår en sådan förändring måste detta i så fall ske inom ramen för vad som uppfattas som normalt, säger Sara Henricsson, universitetsadjunkt som nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid Malmö universitet.
Munnen och ansiktet har stor betydelse i vår vardag. Både när det gäller grundläggande funktioner som att äta och tala som för vår identitet och i olika sociala sammanhang. Det är inte minst viktigt för äldre personer, då såväl hälsa som utseende förändras med åldern.
– Ansiktet är vanligtvis det första vi möter och bedömer hos andra människor, inte sällan genom att sätta en social stämpel. Vi dömer individer olika om de antas ha tappat en tand på grund av en olycka eller om gluggen i munnen ser ut att bero på ohälsosamma levnadsvanor.
Sara Henricsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur personer i åldern 60 år och äldre upplever sin munhälsa och sitt orofaciala utseende, det vill säga sina tänder, mun och ansikte. Studien bygger på intervjuer, enkätsvar och data från Swedish National Study on Aging and Care (SNAC-B), en omfattande svensk långtidsstudie.
Resultaten visar att de flesta 60-åringarna var tillfredsställda med sin munhälsa och sitt utseende – och denna nöjdhet förblev relativt stabil under uppföljningsperioden på 18 år.
De äldres syn på det egna orofaciala utseendet visade sig dock vara komplex. Där de ofta balanserar mellan olika ideal – dels att ungdomligt utseende värderas högt i samhället, dels att det anses negativt att själv aktivt sträva efter att se yngre ut.
Tändernas betydelse för utseendet varierade också inom denna åldersgrupp. För äldre som har problem med sin munhälsa var tänderna centrala för hur de uppfattade sitt utseende. Medan för andra, utan sådana besvär, inte har samma fokus på tänderna.
Även när det gäller hur äldre uppfattar utseendet hos jämnåriga så gavs det delvis tudelade svar i undersökningarna. Här vägde visserligen egenskaper som värme, personlighet och utstrålning tyngre än rent fysiska drag. Men dessa bedömningar påverkades samtidigt av normer om vad som anses vara normalt och acceptabelt i ett åldrande ansikte.
En av slutsatserna i avhandlingen är att mötet med äldre patienter kan bli mer personcentrerat om tandvården (och övrig hälso- och sjukvård) utöver medicinska bedömningar även lyssnar till de äldres egna perspektiv på munhälsa och orofacialt utseende och väger in det i bedömningen.
– Vi vet att det finns flera samband mellan munhälsa och den allmänna hälsan, och hur vi upplever munhälsan återspeglar ofta hur vi upplever den allmänna hälsan, säger Sara Henricsson.
