Hur kan design bli mer socioekologiskt rättvis i stället för att handla om tillväxt och att skapa nya produkter? Det är en av frågeställningarna för ett nytt forskningsprojekt som vill vidga synen på vad design kan vara i framtiden.

Industrialiseringen skapade möjligheter för industridesign och massproduktion. Design har bidragit till framsteg och nya möjligheter men har också lett till miljöproblem och överkonsumtion. Projektet vill bredda bilden av vad det kan vara, se nya sammanhang och utmaningar bortom den traditionella bilden av design. Hur kan man skapa design som är mer hållbar, deltagande och inkluderande?

–   Istället för att bara göra mer, vill vi lära oss att bli bättre på att ta hand om den skada som har uppstått i efterdyningarna av tidigare design som varit starkt formad av utvecklingsnormen. Samtidigt vill vi arbeta kring frågan att vår framtid är okänd, säger Kristina Lindström, universitetslektor vid Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet.

Samarbete mellan flera lärosäten

På senare år har det hänt saker som vi inte kunde föreställa oss. Kristina Lindström menar att vi därför behöver lära oss att se framåt och bakåt samtidigt för att bli bättre på att förbereda oss på något okänt.

Forskningsmiljön sträcker sig över sex år och görs i samarbete med kollegan Li Jönsson och forskare vid designutbildningar på Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Göteborgs universitet inom den nybildade konstnärliga forskningsmiljön Design bortom framsteg. Den kommer att bestå av tre experimentella designstudior: en som ska undersöka och presentera alternativa designhistorier, en som utforska nya designpraktiker - vilken design vi vill ha i framtiden? - och en som ska utforska lärandet i framtidens designskolor.

Hantera ovisshet och utmaningar

– Eftersom syftet delvis är att undersöka och utveckla designpraktiker som går bortom ett enkelspårigt framstegsfokus, så tror vi att det kan berika hur vi hantera ovisshet, hållbarhetsfrågor och andra utmaningar vi står inför, säger Li Jönsson.

Inom forskningsmiljön kommer det att arrangeras utställningar och hållas kurser. Forskarna vill inte bara nå andra forskare utan även människor som utbildar sig till framtidens designers och yrkesverksamma inom design. De kommer inte att utforska ny teknik eller nya produktionsmöjligheter.

– Perspektivet är snarare att undersöka vilken design som kan svara på den skada som tanken på ständig utveckling skapat, säger Kristina Lindström och fortsätter:

– Design bygger alltid på något annat. Vi bygger också vidare på kunskaper som designers har om hur material och ting formar världen. Men som forskare vill vi föreslå hur det kan fungera i stället, hur man kan bredda designrepertoaren.

Text: Magnus Jando

Forskningsmiljön Design bortom framsteg

I den konstnärliga forskningsmiljön "Design bortom framsteg: föreställningar om designhistorier och framtider" ingår designforskare från fyra universitet: Malmö universitet: (Kristina Lindström och Li Jönsson), Linnéuniversitetet (Åsa Ståhl), Umeå universitet (Maria Göransdotter) och Göteborgs universitet (Thomas Laurien). Projektet organiseras av Åsa Ståhl, Li Jönsson och Kristina Lindström. Vetenskapsrådet stöttar miljön med 16,8 miljoner över sex år med start 2023. Det är första gången som Vetenskapsrådet delar ut medel till konstnärliga forskningsmiljöer och endast två har fått anslag.