Att skapa förutsättningar för demokratiska synsätt och öppna möjligheter i livet kräver annat än ensidig syn på utbildningen och det redan i förskolan. Forskare vid Malmö universitet sammanfattar nu flera års forskning i förskolor där flerstämmighet ses som en nyckel.

I en ny artikel sammanfattar Ann-Christine Vallberg Roth och Linda Palla resultat från två storskaliga forskningsprogram och ett ULF-nätverk (Utbildning, lärande, forskning) i förskolan som har sträckt sig över flera år. Frågeställningen kommer från skolhuvudmännen själva: Vad kan undervisning i förskolan vara?

– Begreppet undervisning fick en mer framträdande plats när läroplanen reviderades 2018. Många kände sig osäkra och nyfikna. Intresset för både forskning och utvecklingsarbete växte, säger Linda Palla, docent i pedagogik vid Institutionen för barndom, utveckling och samhälle.

Kan inte se lärandet

I vissa länder finns en tradition med läranderesultat som ska vara uppfyllda vid bestämda åldrar. Förskola i Norden och i Sverige har inga mål på individnivå om vad som ska uppnås.

– Lärande är ett individualistiskt begrepp. Vi kan inte som lärare gå in i barns kroppar och hjärnor och se när det sker ett lärande. Det vi kan göra är att se till tecken på lärande i samhandlingar och processer. I didaktiska frågor har vi därför bytt ut lärande till undervisning och ”ska” till ”kan”, säger Ann-Christine Vallberg Roth, professor vid Institutionen för barndom, utbildning och samhälle.

Förbereda för komplex verklighet

Att jobba med ensidiga och enstämmiga val i förskolan bäddar inte för demokratiska och hållbara synsätt hos barn. Det är mer relevant att jobba med flerstämmig didaktisk modellering, som inte bara grundar sig i ett rätt sätt att utbilda eller i enstaka vetenskapliga områden såsom sociologi eller psykologi. I förskolans undervisning kan flerstämmig didaktik skapa förutsättningar för att möta en komplex verklighet i strävan efter öppna livschanser för varje barn och för det mer än mänskliga.

– Det som jag uppfattar är unikt med det flerstämmiga är att nyfiket pröva och ompröva undervisning i samverkan, att göra det om och om igen i en sammansatt verklighet och utifrån vetenskapliga grunder och skiftande erfarenheter. Det är som en flödande process. Att till exempel befästa, fördjupa, bredda och höja kunskaper och värden, men också att odla undervisningsäventyr som inte är förutbestämda, säger Ann-Christine Vallberg Roth.

– Att undervisning inte reduceras till en metod, eller vilar på en teori. Det vet vi sedan länge inom kunskapsområden som didaktik, pedagogik och specialpedagogik. Det är varken rimligt eller trovärdigt när det handlar om barn och utbildning, säger Linda Palla.

Mer om studien

“Multivocal didaktik modelling in early childhood education – for a sustainable future in a world of change” av Ann-Christine Vallberg Roth och Linda Palla har publicerats i tidskriften Children. Det är en konceptualiserande artikel som sammanflätar två storskaliga forsknings- och utvecklingsprogram och ett ULF-nätverk. FoU-programmen och nätverket har pågått mellan 2016 och 2023 och har sammantaget inkluderat 20 skolhuvudmän. ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning – en nationell försöksverksamhet som genomförts på uppdrag av regeringen åren 2017–2021, och som förlängs till 2024 som en övergång till permanent verksamhet. 

Läs artikeln i Children