Forskare vid Malmö universitet ska ta fram en innovativ modell för mer strategisk planering av bostadsbyggandet. Syftet: Minskad segregation i och mellan kommuner.

Martin Grander är en av parterna i forskningsprojektet JÄMBO - Handlingsutrymme för jämlik tillgång till boende och livsmiljöer.

– Nu ska vi undersöka hur kommuner och regioner jobbar med bostadsplanering. Vad har de för underlag för sin strategi? Att bygga hyresbostäder eller bostadsrätter är i sig inte en lösning på segregation. Frågan är hur man får man rätt bostäder på rätt plats, säger Martin Grander.

Malmö har lyckats väl

I Malmö har enligt Martin Grander Malmö stad och det kommunala bolaget MKB lyckats väl med att sprida olika upplåtelseformer över stadsdelarna. Nya bostäder med lite högre hyror innebar till exempel att området Lindängen, där inget har byggts på flera decennier, blev mer socialt blandat. Omvänt uppnåddes samma sak i Limhamns sjöstad när man byggde allmännyttiga hyresrätter i det ägandetäta och välbeställda området.

– Det är bra. Det spelar roll om det finns en allmännytta och hur den används, men effekten är ändå på marginalen. Vad vill man mer uppnå med att blanda upplåtelseformer? Innebär det också att folk börjar prata mer med varandra? frågar Martin Grander retoriskt.

Bygger man inte hyresrätter, så når man inte folk med lägre inkomster

Martin Grander


Kanske inte. I det nya projektet ska man därför undersöka vilka andra arenor utöver bostadshuset som spelar roll för människors interaktion med varandra och därmed för ökad integration. Vilka mötesplatser finns det? Vilken roll spelar skolan? Är det på den lokala ICA som man möts?

Kommunal strategi styr

Varje kommun har rådighet över bostadsbyggandet inom den egna kommunens gränser. Det finns således stora skillnader i vad och hur man bygger, vilket projektet också ska undersöka närmare. Martin Grander talar om en ”mellankommunal segregation” där olika bostadsstrategier och politisk styrning påverkar befolkningssammansättningen.

– Bygger man inte hyresrätter, så når man inte folk med lägre inkomster, säger han.

Alla kommuner har inte en allmännytta. Och det finns städer där allmännyttan bara finns i miljonprogrammen, vilket Grander menar stärker segregationen. Motsatt kan ett blandat och ett geografiskt väl spritt bostadsbestånd bidra till social blandning.

Placeringen avgörande

Forskargruppen ska också gå igenom de underlag och strategier kommuner och bostadsföretag använder för sin bostadsplanering. Många gånger byggs ungefär lika mycket bostads- som hyresrätter men det spelar ingen roll om inte placeringen blir rätt.

– Målet med projektet är att ta fram en innovativ modell som kommuner och regioner kan använda för att mer strategiskt arbeta med planering av bostadsbyggandet. I en växande region behövs kanske mer samverkan och att man planerar gemensamt för framtiden, säger Martin Grander.

Text: Magnus Jando

JÄMBO - Handlingsutrymme för jämlik tillgång till boende och livsmiljöer

Medverkar gör representanter för allmännyttan i Malmö och Göteborg, Göteborgs stad samt Region Skåne och Göteborgsregionen GR. Forskningen bygger vidare på projektet Allmännyttan och blandningspolitikens praktik där bland annat bostadsbolagen MKB Fastighets AB (Malmö) och Förvaltnings AB Framtidens (Göteborg) strategier för att främja socialt blandade städer har undersökts.

Det treåriga forskningsprojektet är ett av elva som får medel av forskningsrådet Formas till innovationsprojekt för nya lösningar och arbetssätt: Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla 2022. Projekten delar på cirka 60 miljoner kronor varav Martin Grander får sex miljoner. Medverkar från Malmö universitet gör även professor Caroline Wigren-Kristoferson.

JÄMBO - Handlingsutrymme för jämlik tillgång till boende och livsmiljöer