Kvinnor tar allt större plats i supporterkulturen
Fotbollsfans som är kvinnor breder ut sig. På läktaren och på sociala medier skapar de kvinnliga supportrarna i Sverige sin egen tydliga kultur och identitet, visar ny forskning.
Det finns en tydligt definierad fotbollsfanidentitet för kvinnor. De kvinnliga supporterklubbarna i Sverige har egna loggor, sociala mediekonton, stickers och banners, och de ordnar egna resor till bortamatcher. Frihetskänslan är viktig, vilket även tidigare forskning visar.
– Kvinnorna säger att ”läktaren är det enda stället där vi verkligen kan vara de vi är och bete oss som männen gör”. De upplever också en respekt från de manliga supportrarna för att de är fotbollskunniga och stödjer sitt lag till 100 procent, säger Aage Radmann, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och professor vid Norges idrottshögskola.
I en studie om svenska kvinnors supporterskap analyseras hur supportrar som är kvinnor manifesterar sitt supporterskap på sociala medier. Studien bygger på intervjuer med fans i fem supportergrupper för kvinnor, som huvudsakligen följer herrlag. Forskarna har även följt gruppernas Instagramkonton.
Gränser och förväntningar
Fotbollskulturen kan göra det lättare att överskrida traditionella könsgränser.
– Men de kvinnliga supportrarna upplever att både män och kvinnor bland supportrarna förväntar sig att kvinnorna inte ”ska” dricka för mycket öl eller skrika för fula saker, säger Aage Radmann.
I Europa har andelen kvinnor som tittar på fotboll ökat stadigt det senaste decenniet, och i exempelvis England, Tyskland och Sverige är 20–30 procent av fotbollspubliken kvinnor, enligt senaste utgåvan av ”Soccer & Society”. Både män och kvinnor tittar på damfotboll, som får en allt större publik. De internationella fotbollsorganen UEFA, FIFA och olika nationella klubbar vill stärka damfotbollen.
Sociala medier har ett avgörande inflytande på nutida fotbollskultur, där äger mycket av samtal, profilering och konkurrens rum. Tifo-kulturen, som även kvinnorna kommit in i, består av flaggor, konfetti och banderoller som fansen tillverkar själva och produkterna är unika för varje match.
– Grejerna visas på sociala medier, det blir en informell rankning där om vilkas som är bäst och snyggast. Det är extremt viktigt för fansen hur klubben och fansen uppfattas, att framställa sig som en framåtskridande och aktiv supportergrupp.
Stundvis hårt på läktarna
Grupperna med män och kvinnor beblandar sig inte så mycket, men de respekterar varandra och klistrar inte över varandras stickers på stan, som man gör med konkurrerande klubbar. Samtidigt ger kvinnliga supportrar i intervjuer uttryck för att klimatet på läktaren kan vara hårt.
– Även på sociala medier fick kvinnorna i början mycket negativ respons från vissa av männens supportergrupper. Vissa fanklubbar, för kvinnor, slutade lägga upp bilder på sig själva. Så klimatet är inte alltid öppet och demokratiskt, säger Aage Radmann och fortsätter:
– Det finns också en hierarki, några av de kvinnliga fansen ser ner på andra kvinnor som på läktaren klär sig i för tajta kläder och smycken. Går man på fotboll för att träffa killar eller följa en herrspelare man tycker är snygg, då blir man inte respekterad av de andra som är där av ”rätt” anledning.
Supporterklubbarna vill att fler fotbollsälskare ansluter sig. Samtidigt består kvinnornas fanklubbar i stort sett bara vita kvinnor, enligt de sociala flödena. Så homogena är inte männens klubbar. På det stora hela är dock fotbollsintresset något som förenar, menar Aage Radmann.
– I exempelvis Malmö har fotbollen en väl integrerad publik vad gäller samhällsklasser, kön, ålder och så vidare. Fotbollen är viktig för integrationen och är man inte överens om annat är man åtminstone eniga om att Malmö FF och FC Rosengård är viktiga för Malmö.
Text: Kristina Rörström
Om studien och forskning om kvinnliga fotbollsfans
Författare till artikeln om kvinnliga fans i Sverige är Aage Radmann, Manon Hedenborg White och Susanna Hedenborg, vid Malmö universitet (Hedenborg White tidigare vid Södertörns högskola).
Studien bygger på intervjuer med medlemmar i fem supporterklubbar för kvinnor: Malmösystrar (Malmö FF), Gulsvarta Systrar (IF Elfsborg), BajenBaes (Hammarby IF); Blue Striped Ladies (Djurgårdens IF) och Pekingsystrar (IFK Norrköping). Supportergrupperna startade mellan 2012 and 2017.
I studien analyseras även bilder och texter i de fem supportergruppernas Instragram-konton, från att respektive konton startade fram till år 2019.
Segregated femininities?: Creating female fandom through social media in Sweden
Ett globalt perspektiv på kvinnors supporterskap
I den senaste utgåvan, ett specialnummer, av tidskriften Soccer & Society, som Aage Radmann och Susanna Hedenborg är gästredaktörer för, sätts strålkastarljuset på kvinnors ”fandom” (den gemenskap som uppstår när folk samlas och entusiasmeras kring något) i ett globalt perspektiv. Artiklarna behandlar fotboll och fans som är kvinnor i Brasilien, Iran, Zimbabwe, Polen, Storbritannien och Sverige.
För supportrar i olika delar av världen skiljer sig sammanhanget åt, och supporterkultur påverkas starkt av rådande socialt klimat i olika länder, vilket syns i jämförelse med Global Gender Gap Report 2020 (World Economic Forum). Kvinnliga supporters världen över, enligt Soccer & Society, delar många gånger upplevelsen av att kvinnor måste bevisa att de är riktiga fotbollssupportrar, att de verkligen gillar fotboll och att de stödjer sitt lag. De här föreställningar, som de ständigt måste motbevisa, är stressande för dem.
Att traditionellt kvinnliga kontra manliga värderingar kan utmanas inom fan-kulturen visas i exemplet från Sverige. Det kan i sin tur kopplas till att jämställdheten i Sverige rankas högt jämför med många andra länder. Svenska supportrar verkar ha större frihet och makt än motsvarande i andra länder.
Läs hela numret: Soccer & Society - Female Fandom: A Global Perspective