För fem år sedan tvingade pandemin universitetslärare och studenter vid landets lärosäten att blixtsnabbt ställa om till digital undervisning. Forskare vid Malmö universitet visar nu att pandemin inte bara har förändrat undervisningsmetoderna, utan också ställer nya krav på lärarnas flexibilitet och sociala förmågor.

– Lärarnas roll har blivit mer komplex. Förutom att de nu förväntas undervisa i olika typer av miljöer: på plats, på distans och i hybrid form, har också har också behovet av relationell pedagogik ökat. Flera lärare menar att de har blivit mer stödjande och tillgängliga för studenterna, och att det också finns en högre förväntan när det gäller detta, säger Marie Leijon, docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogisk utveckling vid Malmö universitet.

Två delstudier i större forskningsprojekt

Resultaten som nu presenteras bygger på två delstudier inom ett större forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet. Den första delstudien är en systematisk översikt av internationell forskning om undervisning i högre utbildning åren 2020–2022. I den andra har de frågat svenska universitetslärare om hur de arbetar.

Studierna visar att många lärare i och med pandemin har blivit mer öppna för tekniska lösningar och metoder som är användbara i digitala miljöer, men man ser också att undervisningens kvalitet inte alltid kunnat upprätthållas.

– Under många år har universitetslärarnas tid för förberedelse- och undervisning minskat. Men att utforma digital undervisning kräver tid och ansträngning, och för att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet framåt, behöver lärarna nu få mer tid. Dessutom behövs mer forskning kring högskolepedagogik med fokus på kvalitet i undervisningen, säger Martin Stigmar professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet.

Ställer krav på användarvänlig teknik

Forskarna pekar på att det är dags att ställa högre krav på tekniken. Det måste bli enklare för lärarna att fokusera på undervisningens kärna – innehållet. De vill också se en diskussion om vikten av det personliga mötet.

– Flexibilitet kring var undervisningen ska äga rum ställer frågor om universitetets betydelse som fysisk plats – varför ska vi överhuvudtaget mötas på campus? säger Marie Leijon.

Forskningsprojektet Universitetslärarprofesson i post-pandemiska hybrida lärandemiljöer