I kommuner utan allmännyttiga bostäder blir privata fastighetsägare viktigare för en inkluderande bostadsförsörjning. Men jämfört med kommuner som har en allmännytta, tas inte samma ansvar i bostadsförsörjningen för hushåll med låga inkomster. Det visar en rapport vid Malmö universitet för den nya statliga utredningen om en social hållbar bostadsförsörjning.

Den statliga utredning som presenterades 30 mars ska skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning som underlättar situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor.

14 kommuner utan allmännytta

Generellt sett bor fler människor med lägre inkomster och fler utomeuropeiska invandrare i allmännyttan än inom det privata hyresbeståndet. Forskarna Morten Frisch och Martin Grander har analyserat hur det ligger till i de 14 kommuner som saknar allmännyttiga bostäder. Bestånden avvecklades under 1990 och 2000-talet. Resultaten visar att detta lett till en ökad press på socialtjänsten och den privata hyresrätten i dessa kommuner.

I rapporten delar forskarna upp de 14 kommunerna i två kategorier: åtta storstadsnära, välmående – sex i Storstockholm och två i Stormalmö – och sex andra, utspridda över landet. Skillnaden mellan de båda kategorierna är stor: kommunerna i den sistnämnda har fler hyresrätter och är mer socialt ansvarstagande i den mening att större andel utlandsfödda och hushåll med låga inkomster bor i privat hyresrätt.

– I de storstadsnära kommunerna är det generellt högre inkomster och även befolkningen som bor i privata hyresrätter är förhållandevis välbeställd. Hushållet måste ha en inkomst som räcker för ett eget kontrakt, säger Martin Grander.

Indirekt ”social dumpning”

När det inte finns några allmännyttiga bostäder spelar privata hyresvärdar ändå en viktig roll för dem med lägre inkomster, även om denna grupp är liten i rika kommuner och hyresbostäderna förhållandevis få. Eftersom det är svårare att få ett eget kontrakt om inkomsten inte är tillräckligt hög är det också betydligt vanligare med sociala kontrakt - att kommunen/socialtjänsten står för kontraktet – i kommuner utan allmännyttiga bostäder. I rikare kommuner med få hyresrätter är andelen sociala kontrakt per capita nästan dubbelt så många som i kommuner med allmännytta.

Martin Grander menar att konsekvensen av att inte ha några allmännyttiga bostäder blir en indirekt ”social dumpning”. Genom att ha ett bostadsbestånd som till största del vänder sig till personer med hög skattekraft i den egna kommunen, hänvisas personer med låg inkomst eller försörjningsstöd till det större utbudet i den närliggande storstaden.

– Jag hoppas att vår rapport kan bidra till att sätta press på de kommuner som mer eller mindre uttalat väljer att bygga för en viss skattekraft, att de ska ta ett bredare bostadsförsörjningsansvar, säger Martin Grander.

Text: Magnus Jando

Mer om rapporten Social bostadsförsörjning i kommuner utan allmännytta

Forskarna har utgått från SCB:s folkbokföringsregister och lägenhetsregister där man kan bryta ner befolkningen per upplåtelseform, men också per ägarkategori av hyresrätt. Sett till statistiken är antalet boende folkbokförda på allmännyttig hyresrätt inga eller ett försumbart antal i totalt 14 kommuner. De storstadsnära kommunerna är: Nacka, Danderyd, Vaxholm, Täby, Lidingö, Salem, Staffanstorp och Lomma. Övriga kommuner: Grästorp, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Borgholm, Hjo och Markaryd.

Social bostadsförsörjning i kommuner utan allmännytta: En analys av privatägd hyresrätt och den sekundära bostadsmarknaden i kommuner som saknar allmännyttiga bostäder

Text: Kommunikationsavdelningen