Våra viktiga allmänningar och stråk

– Det finns idéer och en medvetenhet om betydelsen av allmän plats bland stadsplanerare, men också motsättningar. Ska man förtäta hela tiden så blir konsekvensen mindre plats för var och en – vi har ju bara en viss yta, säger Karin Grundström, professor i arkitektur vid Malmö universitet.

Åker men ingen skog

Hon har lett ett forskningsprojekt som har inventerat stråken som kopplar ihop stad och landsbygd i Malmö, Lund och Staffanstorp. Forskarna har inventerat tillgången till allmän plats i Malmö, Lund och Staffanstorp, som har det gemensamt att vid stadsgränsen tar åkrarna vid.

– Det finns inte skog utanför tätorten som i resten av Sverige. Du kan inte lämna Malmö och gå in i en skog. Staffanstorp är den kommun som har minst allemansrättslig mark i Sverige och både Lund och Malmö har väldigt lite, säger Karin Grundström.

Studien har haft tre delar: en om den historiska betydelsen av allmänningar, en om hur planerare arbetar med allmän plats i dag och en tredje del där människor berättar om hur de använder och gör en allmän plats till sin.

Hur planeras och används allmänningar

Forskarna har vandrat, studerat kartor, foton och dokument, de har pratat med ett 20-tal kommunala stadsplanerare och kommuninvånare som rita på kartor hur de rör sig över allmänna stråk. Syftet har varit att studera rumslig rättvisa genom att analysera planering och användning av allmänningar och stråk som kopplar stad och landsbygd och som kopplar ihop socioekonomiskt och etniskt segregerade stadsdelar med övriga staden.

– Det arbetas med att koppla ihop olika stadsdelar, men det har inte funnits någon analys som visar att det blivit så. Vår studie visar att det faktiskt finns sådana kopplingar.

Spillepengen och Enskifteshagen i Malmö och Kungsmarken utanför Lund är historiska allmänningar som används än i dag. Karin Grundström beskriver platserna som central perifieri. Allmänningarna ligger lite i utkanten av staden men har haft en historisk betydelse för försörjning genom till exempel boskap, och i dag för rekreation, motion och umgänge.

Begränsad tillgång
Hur står det då till med tillgången på allmän mark i de studerade kommunerna? ”Så där”, tycker Karin Grundström

– Kommunala stadsplanerare har rådighet över det inom tätorterna. Allt utanför kräver långa diskussioner med markägare. Därför tar stråken slut där stan tar slut, och det är ju ett problem.
Det sagt så utmärker sig ändå Sverige internationellt sett genom synen på det allmänna, menar hon.

– Att vi gjort mark allmän och fortfarande gör det är speciellt internationellt och allemansrätten är ju exceptionell. Att kommuner äger och underhåller allmän platsmark och att det finns rätt mycket sådan även här – det är något vi bör värna om, säger Karin Grundström.