Världens flitigaste Wikipediaförfattare finns på Malmö universitet
Sverker Johansson, prefekt vid institutionen för kultur, språk och medier, är en av världens mest produktiva Wikipediaförfattare. "Jag är stolt över att man i dag kan hitta grundfakta om i princip vilken insekt eller byhåla som helst på Wikipedia" säger han. Foto: Jonas Tetzlaff
Den 21 maj fyller den svenskspråkiga Wikipedia 25 år. Forskaren Sverker Johansson är en av världens mest produktiva Wikipediaförfattare. Samtidigt varnar han för att generativ AI kan hota uppslagsverkets framtid.
Han har publicerat forskning inom vitt skilda ämnen, men det är inte de akademiska meriterna som gett Sverker Johansson störst uppmärksamhet. I stället är han känd som den mest produktiva skribenten i Wikipedias historia, med fler artiklar än någon annan användare.
– Wikipedia är ett sätt att göra forskning och kunskap tillgänglig för alla, över hela världen, säger Sverker Johansson.
Den svenskspråkiga Wikipedia är idag den femte största språkversionen i världen – något som Sverker Johansson haft stor betydelse för. Genom egenutvecklade verktyg har han kunnat strukturera och effektivisera sitt skrivande.
Fakta bortom katalogen
– Jag började skriva på Wikipedia runt 2007, mest för att det var roligt och för att kunskap ska delas fritt. Några år senare upptäckte jag maskinskapade artiklar som höll låg kvalitet och tänkte att jag kunde göra det bättre. Att bygga en egen bot blev både en teknisk utmaning och ett sätt att få ut mer kunskap per nedlagd timme.
Sverker Johanssons bot har sedan dess skapat ett stort antal artiklar om växt- och djurarter, liksom om geografi – till exempel orter, sjöar, floder, berg och andra platser världen över.
– Jag är stolt över att man i dag kan hitta grundfakta om i princip vilken insekt eller byhåla som helst på Wikipedia. Men också över att min AI inte bara staplar fakta, utan kan bidra med mer sammanhang, som hur terrängen runt en plats ser ut.
Generativ AI utmanar Wikipedia
Samtidigt menar Sverker Johansson att den snabba utvecklingen av generativ AI innebär nya problem för Wikipedia, trots att AI länge använts som hjälpmedel inom uppslagsverket.
– AI-svar hamnar ofta högst i sökresultaten, vilket gör att färre klickar sig vidare till Wikipedia. Texterna ser trovärdiga ut men innehåller ofta subtila fel. Och eftersom de saknar tydlig avsändare är de svåra att granska.
Han pekar också på mer långsiktiga konsekvenser.
– När Wikipedias besökarsiffror minskar blir det svårare att rekrytera nya skribenter. Det riskerar att leda till ett snävare urval av röster och perspektiv.
Människan behövs även i framtiden
Trots det ser han inte en framtid där människor ersätts av maskiner. Tvärtom.
– Mänskliga skribenter kommer även i fortsättningen att ha en central roll. Dels som författare av sådant som AI har svårt att hantera – analyser, sammanhang och kontroversiella ämnen. Dels som redaktörer som övervakar, korrigerar och styr Wikipedias växande AI-kader, avslutar Sverker Johansson.