Kunskap för trygghet
Vi ser möjligheterna - vill du vara med?
Här kan du läsa mer om Malmö universitets forskningssatsningar, där ditt stöd kan bidra till ny kunskap som förändrar.
Det smarta hemmet måste bli klokare
År 2025 kommer det enligt beräkningar att finnas närmare 480 miljoner smarta hem i världen. De smarta prylarna – exempelvis musikanläggningar, övervakningskameror och kylskåp – flyttar in i vår privata sfär för att göra våra dagar mer bekväma, hälsosamma och energieffektiva.
Den gemensamma nämnaren för smarta produkter är att de är uppkopplade mot internet och har en förmåga att agera självständigt. Ett exempel är röstassistenter som vaknar till vid tilltal, redo att hjälpa sin omgivning.
Men likt annan nyskapande teknik kan de smarta systemen missbrukas av personer med illasinnade avsikter, till exempel avlyssning eller insamling av personlig information. I extrema fall kan det handla om kriminella och oetiska aktiviteter som manipulering av politiska val eller utpressning. Trots EU:s införande av dataskyddsförordningen GDPR saknas heltäckande insatser för att skydda människors integritet och säkerhet i hemmet.
– Idag fyller vi helt ograverat våra boenden med olika system och blir övervakade i vår allra mest intima miljö. Detta utan att veta så noga vad systemen samlar in för data, var de skickas och hur de används, säger Andreas Jacobsson, biträdande professor i datavetenskap vid Malmö universitet.
Vi vill skapa ett Smart Home Privacy Lab – en plats där vi bedriver empirisk forskning inriktad på personlig integritet i smarta hem. Den mest centrala frågeställningen är att undersöka hur man förenar utvecklingen av smart, uppkopplad teknik med etik, självständighet och frihet.
– Vi skulle bli unika i världen och kunna leda förändringen med hjälp av ett labb, såsom ett hus någonstans i Malmö, där forskare, studenter och aktörer från näringsliv och offentlig sektor kan mötas för att undersöka hur data samlas in, säger Andreas Jacobsson vid Malmö universitet.
Engagera dig för samhällsviktig forskning
Vid Fakulteten för teknik och samhälle på Malmö universitet forskar vi sedan många år om datasäkerhet, personlig integritet och etik. Vi vill fortsätta att fördjupa förståelsen och utöka kunskapen om hur ny teknik som införs i våra allra mest privata miljöer samspelar med mänskligt beteende och vilka konsekvenser detta får.
Vi vill och kan bli världsledande på forskning om privatlivets helgd i framtidens hem. Arenan för att realisera detta är genom ett Smart Home Privacy Lab. I en sådan labbmiljö kan vi tillsammans med ett utökat forskarlag – bestående av professor, biträdande lektor, doktorand och forskningsingenjör – bedriva banbrytande forskning som ökar förståelsen för samspelet mellan ny teknik, artificiell intelligens och människan i hemmiljö.
Hos oss finns erfarenheten, viljan och det internationella kontaktnätet. Komponenter som är avgörande om man vill förändra samhället – på riktigt!
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Samverkan för en effektiv polis
Gängkriminalitet, skjutningar, sprängningar. Sexualbrott och våld mot kvinnor. Varje dag hör vi om grova brott i medierna, samtidigt som politiken och den allmänna opinionen höjer rösterna om nya krafttag. Fler poliser och skärpta straff är sätt att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i vårt samhälle, men är det tillräckligt för att lösa utmaningarna med kriminaliteten?
Inom svensk polis och andra delar av rättsväsendet finns ett önskemål om att arbeta mer evidensbaserat, vilket betyder att utgå från vetenskapliga studier, testa och utvärdera. Ambitionen är att detta arbetssätt ska bli en vägvisare: vad fungerar och vad fungerar inte?
– Genom att arbeta evidensbaserat kan polisen bli mer effektiv i sitt brottsförebyggande arbete. Samverkan är en möjlighet för oss att få bidra till en mer effektiv polisverksamhet, säger Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi vid Malmö universitet.
Vi vill etablera ett nationellt forskningscenter Malmö Center for Policing and Prevention – en miljö för forskare som bidrar till evidensbaserad polispraktik. Detta genom att identifiera, utveckla, testa och utvärdera polisiära arbetsmetoder.
I Malmö arbetar polisen redan med evidensbaserade initiativ, bland annat i omtalade satsningen ”Sluta skjut” som syftar till att minska och förebygga dödligt och grovt våld bland kriminella grupperingar. Strategin bygger på en evidensbaserad modell som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA. Genom att etablera forskningscentret kan vi bli ännu bättre på att utveckla och utvärdera vetenskapligt förankrade insatser som kommer till direkt samhällsnytta.
Kriminaliteten i Malmö är en stor utmaning. De grova brotten tar resurser från andra delar av uppdraget. Här har vi möjlighet att bidra ytterligare i samverkan med polisen genom att våra forskare studerar brottsligheten och effekter av olika insatser.
Engagera dig för minskad brottslighet och ökad trygghet
På Malmö universitet har vi en framstående position inom kriminologi, vilket ger en stark grund att bygga vidare på. Vi utbildar och forskar också om framtidens poliser – och vi ser stor potential i att omsätta forskningens insikter till polisens vardagliga praktik.
För att kunna bygga upp forskningscentret behöver vi initialt finansiering av fyra forskare och en doktorand. Genom stärkta forskningsresurser kan vi samla flera forskare under ett paraply, vilket ger oss förutsättningar att skapa en stark miljö som kan utveckla polisens arbete och därmed bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet.
– I Malmö finns väldigt goda förutsättningar till samarbete och att bygga upp ett forskningscentrum med stark praktisk anknytning. Här finns upparbetade kontaktvägar mellan polis, kommun och oss i akademin, säger Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi vid Malmö universitet.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Social hållbarhet i smarta städer – på gott och ont
Urbaniseringen ökar i allt högre takt. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden, och andelen väntas stiga till 70 procent år 2050. Den stora inflyttningen till våra städer medför utmaningar och ställer krav på att hitta nya lösningar för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Det öppnar upp för ny digital teknik och att bygga smarta städer och bostäder.
Smarta städer innebär att ny teknik implementeras i stadsutvecklingen för att skapa bättre förutsättningar för mobilitet och klimatomställning. I fastigheter handlar det ofta om att optimera elförbrukningen, vattenförsörjningen och sophanteringen. I hemmen syns den smarta tekniken i form av exempelvis digitala låssystem eller hjälpsamma röstassistenter.
Men tekniken är en maktfaktor för den som har verktyget i sin hand och vissa grupper riskerar att exkluderas i den snabba utvecklingen. Vem har inflytande, vems röster blir hörda och vilka behov blir tillgodosedda?
– Det finns alltid maktrelationer i stads- och bostadsutveckling. Äldre är en grupp som ofta faller utanför. Det kan bli problematiskt om man inte klarar av att låsa upp sin egen dörr för att man inte kan hantera tekniken. Det handlar inte om att vara emot idén om den smarta tekniken som sådan, men att man behöver vara medveten om riskerna, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet.
Den personliga integriteten utmanas när data lovas bort till stora företag. Tekniken kan också möjliggöra att nya kortlivade aktörer träder in på stadsplaneringens arenor, vilket kan skapa problem när tekniken blir omodern och slutar fungera. Vem är ansvarig för underhåll? Vem ska uppgradera? Samhället riskerar att bli sårbart när det mesta bygger på digitalisering och nätverk.
– Vi ser också ett växande problem i att unga människor och nyanlända inte har råd att bo i våra städer. Framtidens stadsplanering behöver kritiskt granskas för att säkerställa en hållbar stads- och bostadsutveckling och ökad livskvalitet för alla människor, säger Carina Listerborn vid Malmö universitet.
Engagera dig för socialt hållbara städer
Malmö universitet har en tongivande position inom svensk urbanforskning, men vi har en vilja att bli ännu bättre. Vi ser ett stort behov av fler samhällsvetenskapliga perspektiv på smarta städer och att granska vem som har makten över teknikutvecklingen. Nya insikter kommer att bli nödvändiga för att vi ska förstå teknikens framfart och makt i det alltmer digitaliserade samhället.
För att utveckla socialt hållbara städer och samhällen behöver vi bli bättre på att kombinera tekniska lösningar med människors verkliga behov. Genom att stärka och internationellt bredda vår forsknings- och utbildningsmiljö vid Institute for Urban Research kan vi fördjupa förståelsen för vad som krävs för att bygga den ideala smarta staden – en plats där människor vill bo, där företag vill verka och där resurser utnyttjas på bästa sätt.
För att nå dit vill vi rekrytera en internationellt etablerad professor, en biträdande lektor och doktorander. Med ökat stöd kan vi vända på fler stenar, ställa fler utmanande frågor och få fler svar på hur vi gör framtidens smarta samhälle mer effektivt och jämlikt.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Vi skapar kompetens för framtidens hållbara fastighetsföretag
Världens städer växer och samtidigt måste samhällen ställa om till ett mer hållbart sätt att leva. Resurserna är inte oändliga och frågor som rör klimat, miljö och social hållbarhet blir helt avgörande för fastighetssektorn. Det medför bland annat att det blir omöjligt att växa eller utvecklas genom att enbart bygga nytt.
– Framtidens städer är till stor del redan byggda. Det är viktigt att renovera i stället för att bygga nytt och det är nödvändigt för planetens skull, säger Caroline Wigren-Kristoferson, professor vid institutionen för urbana studier på Malmö universitet.
Mitt i denna utveckling står fastighetsföretagen. Om de för ett kvarts sekel sedan enbart var förvaltare av en byggnad måste de idag vara mycket mer. Ofta har de också stor makt att påverka närsamhället, både i bostadsområden och i affärskvarter. Det ställer stora krav på kompetens.
– I den forskning vi gör om och med branschen framgår det tydligt att det finns tre frågor som står högst på agendan. Det är hållbarhetsfrågor, kompetens och digitalisering, säger Karin Staffansson Pauli, universitetslektor vid institutionen för urbana studier på Malmö universitet.
Fastigheter är något som påverkar oss hela tiden, både hemma, på jobbet och på fritiden. Och hur fastigheterna förvaltas har enorm betydelse för miljön, tryggheten och den sociala hållbarheten. Ändå har forskning om fastigheter traditionellt handlat enbart om teknik. När programmet Fastighetsföretagande (idag ett program på 180 högskolepoäng) startade 1998 på dåvarande Malmö högskola var det i framkant – och där vill Malmö universitet fortsätta vara.
– Vi behöver fortsätta att bedriva samhällsvetenskaplig forskning med tyngdpunkt på förvaltning och transformation av fastigheter, hållbarhet, innovation och entreprenörskap. Det är avgörande för kvaliteten på vår utbildning – och för framtiden, säger Caroline Wigren-Kristoferson.
Engagera dig för ett mer hållbart fastighetsföretagande
I samband med att vårt lärosäte bildades fick vi möjligheten att starta programmet Fastighetsföretagande. Det kunde bland annat ske genom ett viktigt engagemang från fastighetsbranschen, som såg att en professionalisering var nödvändig.
Att fortsätta utveckla hållbart fastighetsföretagande vid Malmö universitet är något som kommer hela samhället till del. För närvarande har vi identifierat behov på flera nivåer, där exempelvis en gästprofessur med erfarenhet från näringslivet, en adjungerad professor med fokus på hållbarhet och två doktorandtjänster är tänkbara mål för nysatsningar.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Ökad kunskap för starkare demokrati
Demokratiska samhällen är öppna, respekterar mänskliga fri- och rättigheter och styrs av rättsstatens principer. I vår del av världen har vi länge tagit för givet att vi lever i just ett sådant samhälle, men vi ser nu allvarliga motkrafter och hot mot demokratin på flera plan. Ett hänsynslöst angreppskrig mot ett demokratiskt land rasar i Europa. Populistiska partier och gräsrotsrörelser runt om i världen sprider hat, hot och desinformation för att flytta fram sina maktpositioner. Och attacker från ensamagerande gärningsmän, drivna av extremistiska motiv, blir allt vanligare.
Hur kan vi förstå vad som pågår omkring oss? Den frågan ställer sig forskarna Bo Petersson och Tina Askanius vid Malmö universitet. Tillsammans står de bakom Demokratiinitiativet – en forskningssatsning som undersöker de auktoritära och icke-demokratiska strömningar och motkrafter mot demokratin som breder ut sig globalt, nationellt och lokalt.
– Det här är en av samtidens stora ödesfrågor. För att verkligen förstå hur man slår vakt om demokratin och dess hållfasthet gäller det att begripa hur auktoritära budskap paketeras och kommuniceras, säger Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.
Runt om i världen har vi bevittnat hur extremistiska grupper försöker utnyttja missnöje som uppstår på grund av ekonomiska problem, frustration och rädsla – allt med syftet att spä på polarisering och rekrytera anhängare. Arenan där det sker idag är ofta olika digitala miljöer.
– Det finns ett akut behov av forskning som analyserar hur extremistiska budskap, anti-demokratiska idéer och konspirationsteorier sprids. Detta är inte något man längre behöver leta upp själv, utan i synnerhet unga människor blir matade med det här i sin vardag på nätet, säger Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.
Engagera dig för demokratins överlevnad
Vi på Malmö universitet har väl utvecklad kompetens och erfarenhet genom omfattande och pågående forskning om demokratiska värdegrunder, auktoritära politiska rörelser och system samt de aktuella och konkreta utmaningar och hot som demokratin möter idag.
För att skydda det demokratiska samhällets värden och institutioner behöver vi förstå vår omgivning. Nyckeln är kunskap. Det får vi bäst genom flervetenskaplig forskning som undersöker motståndskraften mot auktoritära och extremistiska strömningar och lyfter vad som krävs för en varaktig demokratisk samhällsutveckling.
Ambitionen med Demokratiinitiativet är att satsa på juniora forskare som till exempel doktorander och postdoktor-tjänster, vilka är orienterade mot skärningspunkten mellan global politik och politisk kommunikation. Genom denna satsning kan vi utveckla framtidens forskningsledare och lärare, vilket stärker vetenskapen och samhället i stort.
Vi ser möjligheterna. Vill du vara med?
Om du är intresserad av att höra mer om våra satsningar, har frågor eller idéer, kontakta oss gärna för en förutsättningslös dialog.