Boyd, Sally och Bredänge, Gunlög (2013). Attityder till brytning – exemplet med utländska lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 437–457) (20 s.)
Creese, Angela och Blackledge, Adrian (2010). Translanguaging in the bilingual classroom: A pedagogy for learning and teaching? The Modern Language Journal, 94(1) (s 103-115) (12 s.)
Garcia, Ofelia och Seltzer, Kate (2016). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s. 19–29) (11 s.)
Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica och Lindberg, Inger (red.), Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5. Vetenskapsrådet (s. 17–133) (116 s.) Tillgänglig via Internet.
Léon Rosales, René (2013). Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (s. 52–65) (12 s.)
Lund, Anna och Lund, Stefan (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (s. 1–194) (194 s.)
Nilsson, Josefin och Gynnhammar, Suzanne (2016). Språk, lärande och ämne: med modersmålet som resurs. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium2015\. Stockholm: Liber (s. 44–54) (10 s.)
Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s. 65–73) (9 s.)
Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s. 313–342) (30 s.)
Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 77–151) (75 s.)
Svensson, Gudrun (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s. 31–43) (13 s.)
Wedin, Åsa, Rosén, Jenny och Hennius, Samira (2018). Transspråkande och multimodalitet i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. I: Pedagogisk Forskning i Sverige, 23:1–2. (24 s.) Tillgänglig via Internet.
Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet
Ett mindre antal artiklar kan tillkomma
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om sociolingvistiska och interkulturella perspektiv samt vidareutveckla sin förmåga att främja interkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om ämnesrelaterat skolspråk och dess särdrag.
Språklig variation och interkulturella perspektiv - 7 - hp
Delkursen tar sin utgångspunkt i sociolingvistisk forskning som rör språkpolitik, språklig variation och interkulturella perspektiv med koppling till individ, skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas, liksom former för flerspråkig användning och undervisning, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sina sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under delkursen analyseras och diskuteras även hur man som lärare kan bidra till skolutveckling i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.
Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk - 8 - hp
Delkursen behandlar skolans ämnesrelaterade språk och dess särdrag ur ett andraspråks- och litteracitetsperspektiv. Delkursen behandlar även den genrepedagogik som teoretiskt härrör från dels Michael Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, dels Basil Bernsteins utbildningssociologiska ramverk. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras i relation till andra perspektiv på skrivpedagogik. I delkursen arbetar studenterna under seminarier med att tillägna sig systemisk-funktionella språkanalytiska och multimodala analysverktyg och med att utveckla sin förmåga att använda dessa i analys av olika typer av texter som förekommer i undervisningssammanhang. Utifrån sin samlade kunskap om vad mötet med ett ämnesspecifikt språk kan innebära för andraspråkselever reflekterar studenterna didaktiskt över olika undervisningsmodeller och deras möjliga konsekvenser.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS244C Svenska som andraspråk och lärande: Introduktion till litteraturdidaktik (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
