Andersson, Birgit, Damber, Ulla, Hermansson, Carina & Jedis, Mareike (2022). Fritidshemmet som språkande, läsande och skrivande arena. Malmö: Gleerups (127s)
Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur (193 s)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (ca 140 s)
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur (356 s)
Elvstrand, Helene, Lago, Lina & Simonsson, Maria (2019). Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur (70 s)
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren ( 262 s)
Jensen, Mikael (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (210 s)
Kindeberg, Tina (2011). Pedagogisk retorik. Den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Natur & kultur (138 s)
Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (2015). Utbildningshistoria. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (9 s)
Zackariasson, Maria, Gunnarsson, David, Wollin, Elisabeth, Bodén, Daniel, Helmersson, Sara, Högdin, Sara, Lindqvist, Beatriz, Runfors, Ann, Vallström, Maria & Wester, Julia (2023). Det komplexa uppdraget: kulturanalytiska perspektiv på skola, förskola och fritidshem. Studentlitteratur AB (inledning samt ett valfritt kapitel) (45 sidor)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser kan tillkomma, finns tillgängliga som pdf på Canvas (50 s).
EduSinglePage
Denna kurs ges inom kurspaket:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förståelse för kulturella och kommunikativa processer och deras betydelse för lärande och fritidshemmets verksamhet.
Kursens innehåll tar sin utgångspunkt i begreppen kultur och kommunikation. Studenten problematiserar begreppen i relation till olika perspektiv på språk, exempelvis svenska som andraspråk, literacy och retorik. Kulturbegreppets komplexitet och dess uppdelning i estetisk och antropologisk kulturförståelse utreds med hjälp av begrepp som genus, etnicitet, nation och klass. Studenten undersöker kommunikation från olika professionella perspektiv och genom frågor kring vilken kommunikation som yrkespraktiken inbegriper och hur barns kommunikation kan förstås. Studenten får utveckla sin förmåga att använda olika verktyg, som intervju, kulturanalys, litteraturanalys och dramapedagogik för att utveckla kulturell förståelse och kommunikation.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP211B Fritidspedagogik: Barndom i förändring eller FP210B Fritidspedagogik: Barndom och fritidshem i förändring (genomgången).
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
