Om kursen

Teknik för lärare i åk 1-3 (7,5 hp), erbjuds inom Lärarlyftet.

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet för att kunna hjälpa elever att utveckla tekniska kunskaper i enighet med gällande styrdokument för grundskolan. Kursen syfte är också att ge kursdeltagaren förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp.

Arbetsform (distans, campus)

Kursens ges som distansstudier med fyra utbildningsdagar, varav en är campusförlagd och tre är webbaserade möten.

Behörighet

BEHÖRIGHETSKRAV

Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

  • som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
  • som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
  • samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Urval

Lottning

Kursinnehåll

Kursen har en didaktisk karaktär och utgår från kursplanen gällande grundskoleämnet teknik.
Med utgångspunkt i forskning om teknikens didaktik behandlas grundläggande kunskaper, färdigheter och förmågor nödvändiga för att undervisa i teknikämnet. Speciellt fokuseras didaktiska modeller gällande behandling av tekniska lösningar och tekniska system i olika undervisningssituationer.

Teknikens växelverkan med individ, samhälle och miljö samt de behov, drivkrafter och villkor som kännetecknar teknikens framväxt utgör grunderna i kursen. Frågor som rör teknikens identitet, såväl allmänt som i egenskap av skolämne berörs. Vardagsteknik i hemmet behandlas liksom teknikens historia och samhällets tekniska lösningar. Framväxten av ett högteknologiskt samhälle illustreras med exempel hämtade från exempelvis byggnadskonst, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och enkel ellära. Praktiskt arbete innefattande problemidentifiering, lösning, konstruktion, programmering och värdering utgör en viktig del av kursen där teoretiska och praktiska aspekter tydligt vävs samman.

Bedömning inom teknikämnet behandlas och problematiseras utifrån pedagogiska planeringar inom ämnet teknik. I naturliga sammanhang behandlas frågor kring genus, hållbar utveckling, etik, språkutveckling, flerspråkighet och hur elevernas olika kulturella bakgrunder samt nyanlända elever kan berika undervisningen i ämnet. Användande av digital teknik i undervisningen inom grundskolämnet teknik behandlas kontinuerligt i kursarbetet med speciellt fokus gällande att styra föremål med programmering.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagaren

  • kunna identifiera tekniska lösningar i vardag och samhälle och använda dessa som utgångspunkt för lärande
  • kunna lyfta fram karakteristiska drag och drivkrafter för teknikutveckling och koppla dessa kunskaper till begreppet tekniska system
  • kunna visa på centrala samband mellan teknik, samhälle, individ och natur och i detta sammanhang särskilt uppmärksamma hur man i undervisningen kan koppla teknikmoment till hållbar utveckling, vardagsliv och dagsaktualiteter
  • kunna kommunicera grundläggande tekniska funktioner och lösningar med hjälp av tal, skrift, skisser, bilder och modeller
  • utifrån ämnesdidaktisk forskning utarbeta en undervisningssekvens med fokus på teknik och som inbegriper bedömning av elevers lärande.

Bedömningsformer

  • Lärandemål 2 och 3 examineras genom ett litteraturseminarium.
  • Lärandemål 1 och 4 examineras genom att deltagare designar och konstruerar ritningar och modeller som kommuniceras muntligt och skriftligt.
  • Lärandemål 5 examineras genom en pedagogisk planering med didaktisk förankring.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Kurslitteratur

Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts (224 s)

Grimwall, Göran (2013). Teknikens väsen: skolans teknikämne i tidigare årskurser.Estonia: Studentlitteratur (141 s)

Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2020). Undervisa i teknik. För lärare i grundskolan. 2 uppl. Malmö: Gleerups utbildning (200 s)

Nygård, Karin (2015). Input Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur & Kultur (99s)
Skolinspektionen (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. (52 s.) Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan. (77 s.) Tillgänglig via internet.

Skolverket (2011b). Lgr-11. Läroplan och Kursplan i teknik. Tillgänglig via internet.

Skolverket (2015): Stödmaterial för undervisning i teknik. (tillämpliga delar ca 20 s) Tillgänglig via internet.

Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm Carlsson bokförlag (325 s)

Vetenskapliga artiklar och valbar litteratur kan tillkomma.

Kursvärdering

Deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna.