Biggs, John & Tang, Catherine (2007). Teaching for quality learning at university. What the student does. (tredje upplagan). Maidenhead: Open University Press. (sidor väljs i samråd med examinator)
Brandén, Henrik (2022). Lärande, undervisning och arbete inom högre utbildning. Stockholm: Sanoma utbildning. (sidor väljs i samråd med examinator)
Casson, Andrew (2015). Högskolans ansvar - Principer för utveckling av den högre utbildning. London: Ubiquity Press. (209 sidor)
Elmgren, Maja & Henriksson, Ann-Sofie. (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts. (sidor väljs i samråd med examinator)
Handal, Gunnar (1999). Kritiske venner: bruk av interkollegial kritik innen universiteten. Nying. Rapport nr 9. Linköping: Institutionen för systemteknik Univ. (12 sidor)
Kreber, Caroline (2002). Teaching Excellence, Teaching Expertise, and the Scholarship of Teaching. Innovative Higher Education. Vol. 27, No. 1, 5–23.
Stigmar, Martin (red.) (2009). Högskolepedagogik. Stockholm: Liber. (sidor väljs i samråd med examinator)
Sveriges förenade studentkårer (2013). Studentens lärande i centrum: Sveriges förenade studentkårer om pedagogik i högskolan. Stockholm: Sveriges förenade studentkårer. Tillgänglig på internet. (36 sidor)
Akademiskt lärarskap
Om kursen
Kursinnehåll
Kursen avser att kursdeltagaren ska skaffa sig en innehållsrik och bred referensram när det gäller det akademiska lärarskapets innehåll och förutsättningar. Kursen syftar även till att ge en grund för utveckling av lärarens didaktiska och pedagogiska kunskaper och färdigheter. Utöver detta ska kursen bidra till att skapa kontaktytor över organisatoriska och akademiska gränser inom universitetet.
Kursen ger en introduktion till Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Olika arbetsformer behandlas som t.ex. föreläsningen, seminariet, basgruppen och hur dessa kan relateras till innehåll och lärandemål. En del av kursen utgår från kursdeltagarnas föreställningar om vad som utmärker en bra lärare och olika syn på kunskap och lärande. Vidare behandlas mötet mellan kursledaren/läraren och deltagaren/studenten, enskilt och i grupp. Internationalisering och mångfald är ytterligare inslag.
En annan del av kursen handlar om konstruktion av kurser där kursplanearbete, genomförande, examination och utvärdering, hänger ihop i det som benämns ”constructive alignment”. På så vis behandlas frågor om på vilka sätt lärandemålen ger avtryck i kursgenomförandet, om kursens arbetsformer och innehåll ger deltagarnas erfarenheter som hjälper dem att uppnå lärandemålen samt hur examensformer används för att bedöma deltagarnas prestationer i förhållande till lärandemålen.
Kursen tar också upp auskultationer med kollegial granskning som syftar till att starta kollegiala diskussioner kring hur undervisningen kan utvecklas.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Examen på grundnivå eller motsvarande.
Urval
100% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
