Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur (kap. 11-13) (56 s)
Björklund, Mats (2022) ”Bara en teori.” Om evolutionsbiologi. Fri tanke (264 s)
Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Lindahl, Britt; Malmberg, Claes och Rosberg, Maria (2012) Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Gleerups (180 s)
Rodden Robinson, Tara (2020) Genetics for dummies. Wiley and Sons (366 s)
Wyatt, Tristram (2017) Animal Behaviour: A Very Short Introduction. OUP Oxford (168 s)
Utöver ovanstående litteratur tillkommer aktuell kompletterande litteratur (ca 200 s)
Biologi för ämneslärare: Genetik och evolution
Fristående kurs
Om kursen
Kursinnehåll
Syftet är att studenten ska utveckla förståelse för hur egenskaper ärvs från en individ till avkomman och hur evolution sker för att därmed ha kunskap om varför jordens organismer ser ut och beter sig som de gör. Vidare är syftet med kursen att studenterna ska utveckla en insikt i att genetik och evolution är relaterat till samhällsfrågor och att dessa är ingångar till ämneslärande.
Ämnesinnehållet i kursen rör cellkärnan med dess genetiska innehåll och hur syntesen av proteiner sker samt genteknik. Vidare studeras den klassiska mendelska nedärvningsprocessen, epigenetikens nya perspektiv på nedärvning och hur gener kommer till uttryck. Evolutionens mekanismer, dvs hur evolution sker genom naturlig och sexuell selektion, behandlas tillsammans med geografisk och sympatrisk artbildning. I detta sammanhang behandlas också vilka underlag som finns för att kunna hävda att evolution är en reell företeelse. Kopplat till evolution är beteende och livsformer som behandlas som anpassningar till tidigare och nuvarande miljöförhållanden.
Förståelsen för hur evolutionsprocessen ser ut och gentekniken har tillsammans gett en delvis ny kunskap om hur världens organismer ska systematiseras, något som också behandlas i kursen. Till kursens didaktiska innehåll hör forskningsresultat om ungas vardagsföreställningar om genetik och evolution samt hur man kan knyta ämnesinnehållet till samhällsfrågor. I samhället finns en mängd frågor, bl a av etisk natur, som inte kan diskuteras utan viss insikt i biologin. Samhällsfrågorna är alltså ingångar till biologin och kan därmed vara motiverande för elever.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Biologi 2, Kemi 1, Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6 samt förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 7-9, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
