Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Samhällskunskap, 240 - 270 hp
Under min utbytestermin i Madrid försökte jag komma in i kulturen och lära känna landet. Det kändes viktigt att det inte bara handlade om det akademiska.
Tobias Nilsson, student
Om utbildningen
Vill du arbeta med ungdomar i en spännande ålder på tröskeln till vuxenlivet? Då är ämneslärarutbildning något för dig. Som ämneslärare har du ett spännande och utmanande yrke med ungdomar som håller på att utveckla ett kritiskt tänkande och som funderar över de stora livsfrågorna. Du fördjupar dina kunskaper i dina favoritämnen som du studerar med sikte på att bli en kunnig och inspirerande lärare för morgondagens vuxna.
Förstaämne Samhällskunskap
I ämnet Samhällskunskap och lärande undersöker vi hur individ och samhälle påverkar varandra lokalt, regionalt och globalt. Ämnesstudierna i samhällskunskap omfattar 90 hp.
Andra- och tredjeämne
Utöver ditt förstaämne så väljer du antingen att läsa ett ämne om 60 eller 90 hp eller två ämnen om 45 hp vardera.
- Om du väljer att läsa 60 hp i ditt andraämnet omfattar utbildningen 240 hp och läses på fyra år.
- Om du väljer att läsa ett andra och ett tredje ämne om 45 hp vardera omfattar utbildningen 270 hp och läses på 4,5-5 år.
Verksamhetsförlagd utbildning
Redan under första terminen får du känna på din framtida yrkesroll på en skola. Du gör din verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp på en skola där du får insikter i skolans verksamhet och vad läraryrket innebär. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker under ledning av erfarna lärare och handledare genom hela utbildningen. Här utvecklar du din förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Den täta kontakten med skolan gör att du kan använda dina praktiska erfarenheter i de teoretiska studierna. Utbildningen ger dig gedigna ämneskunskaper och förmågan att stödja elevers kunskapsutveckling och att bedöma och betygsätta deras prestationer.
Utbildningens upplägg
I utbildningen ingår studier inom lärarutbildningsämnen med relevans dina ämnesval. I förstaämnet skriver du två självständiga arbeten varav ett är ditt examensarbete. Utbildningen har också en utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) som behandlar frågor som är centrala för lärare. En del av den utbildningsvetenskapliga kärnan läser du tillsammans med ämnesstudierna i ditt förstaämne. Det gäller till exempel allmändidaktik och lärandeteorier. Andra delar studerar du i separata kurser såsom pedagogiskt ledarskap och specialpedagogik.
Utbildningen ger dig en bra grund att stå på i ditt framtida arbete med att stimulera ungas utveckling och lärande i de ämnen som du kommer att undervisa i. Särskild vikt läggs vid att du som blivande lärare utvecklar din interkulturella kompetens och din förmåga att undervisa unga med olika bakgrund.
Ämneskombinationer möjliga som andra-/tredjeämne med samhällskunskap som förstaämne
Ämneskombinationerna ges under förutsättning att det finns tillräckligt antal sökande. Du är garanterad ett andraämne, men platsantalet är begränsat per ämne. Urval sker utifrån avklarade högskolepoäng inom programmet. Samhällskunskap ges endast som förstaämne.
- Geografi/Historia (behörighetskrav Historia 1b alternativt Historia 1a1+1a2 eller HiA)
- Religion/Historia (behörighetskrav Historia 1b alternativt Historia 1a1+1a2 eller HiA)
- Idrott (behörighetskrav Idrott och hälsa 1 eller motsvarande kunskaper, Matematik 2a /2b /2c, Naturkunskap 2 (kan ersättas av Biologi 1+Fysik 1a alternativt Fysik 1b1+1b2+Kemi 1 eller IdhA, MaB, NkB (kan ersättas av BiA+FyA+KeA))
- Geografi
- Historia (behörighetskrav Historia 1b alternativt Historia 1a1+1a2 eller HiA)
- Religion
- Engelska
- Svenska som andraspråk
- Franska (behörighetskrav Franska 3 eller Franska steg 3)
- Spanska (behörighetskrav Spanska 3 eller Spanska steg 3)
- Tyska (behörighetskrav Tyska 3 eller Tyska steg 3)
Kurserna i moderna språk och fysik är förlagda till Lund.
Behörighetskraven för andra- respektive tredjeämne prövas vid ansökan till dessa inom utbildningens ram. Ämneskombinationerna ges under förutsättning att det finns tillräckligt antal sökande. Du är garanterad ett andraämne, men platsantalet är begränsat per ämne. Urval sker utifrån avklarade högskolepoäng inom programmet.
Varför ska jag studera på Malmö universitet?
Som student vid Malmö universitet studerar du i en kreativ miljö på ett modernt universitet med en forskningsmiljö som har fokus på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik samt ungdomars livsvillkor och identitetsskapande processer. Som student ska du känna stöd och trygghet i att det finns en koppling mellan den verksamhetsförlagda utbildningen, de teoretiska studierna och den utbildningsvetenskapliga kärnan som tar upp frågor kring bl a pedagogiskt ledarskap och specialpedagogik.
Studera utomlands en termin
Som student på har du många möjligheter till utlandsstudier då Malmö universitet har avtal med partneruniversitet över hela världen. På ämneslärarprogrammet kan du ansöka om utbytesstudier termin fyra då du läser ditt andraämne/tredjeämne.
Efter examen
Utbildningen leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7–9. En ämneslärarexamen för grundskolans årskurser 7–9 där bild, eller idrott och hälsa ingår ger behörighet att undervisa i ämnet också i årskurserna 1–6.
En ämneslärarexamen för grundskolans årskurser 7–9 ger behörighet att undervisa i de ämnen som ingår i examen också i årskurserna 4–6 samt i gymnasieskolan om din utbildning i ämnet omfattar minst 90 högskolepoäng (för svenska och samhällskunskap krävs 120 hp).
Se Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för ämneslärare
Kurser inom programmet
Start höst 2025 | Malmö helfart
Höst 2025 - Termin 1
Vår 2026 - Termin 2
- Samhällskunskap och lärande: Samhällskunskap och välfärd (LS206C), 15 hp
- Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (UV241C), 9 hp
- Verksamhetsförlagd utbildning I (VU221C), 6 hp
Höst 2026 - Termin 3
Moderna språk läses i Lund höstterminen 2026
Vår 2027 - Termin 4
Moderna språk läses i Lund vårterminen 2027
Höst 2027 - Termin 5
- Skolväsendets organisation och värdegrund (UV242C), 9 hp
- Samhällskunskap och lärande: Samhällsvetenskaplig metod I (LS207C), 6 hp
- Självständigt arbete i fördjupningsämnet (LL204G), 15 hp
Vår 2028 - Termin 6
- Lärande, bedömning och utvärdering (UV243C), 9 hp
- Verksamhetsförlagd utbildning II (VU222C), 12 hp
- Specialpedagogiska perspektiv på utveckling och lärande (UV244C), 9 hp
Höst 2028 - Termin 7
- Samhällskunskap och lärande: Samhällskunskap och media (LS703C), 9 hp
- Verksamhetsförlagd utbildning III (VU723C), 12 hp
- Samhällskunskap och lärande: Samarbete och konflikt i det internationella samhället (LS704C), 9 hp
Vår 2029 - Termin 8
- Vetenskap och beprövad erfarenhet (UV745C), 9 hp
- Samhällskunskap och lärande: Samhällsvetenskaplig metod II (LS710C), 6 hp
- Examensarbete i fördjupningsämnet (LL701G), 15 hp
Vår 2027 - Termin 4
- Religion och lärande: Religioner i världen (RL210C), 15 hp
- Religion och lärande: Existentiella frågor i globala perspektiv (RL221C), 15 hp
Höst 2026 - Termin 3
Vår 2027 - Termin 4
- Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor efter 1800 (HL239C), 15 hp
- Historia och lärande: Långa linjer och förklaringsmodeller (HL234C), 15 hp
Höst 2026 - Termin 3
Vår 2027 - Termin 4
- Geografi och lärande: Staden och dess omgivningar (GL216C), 15 hp
- Geografi och lärande: Undervisning med geografiska projekt (GL217C), 15 hp
Höst 2026 - Termin 3
Vår 2027 - Termin 4
- Idrott och lärande: Fysisk aktivitet i förändring (IL214C), 15 hp
- Idrott och lärande: Rum, kropp och samhälle (IL215C), 15 hp
Höst 2026 - Termin 3
Vår 2027 - Termin 4
- Engelska och lärande: Språkutveckling och språkundervisning (EN417C), 15 hp
- Engelska och lärande: Engelskans ljud, ord och ekokritik (EN418C), 15 hp
Höst 2026 - Termin 3
Höst 2026 - Termin 3
- Religion och lärande: Religion, etik och livsfrågor (RL214C), 15 hp
- Religion och lärande: Levd religion, identitet och interkulturalitet (RL231C), 15 hp
Vår 2027 - Termin 4
- Religion och lärande: Religioner i världen (RL210C), 15 hp
- Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor till ca 500 (HL237C), 15 hp
Höst 2029 - Termin 9
Vår 2027 - Termin 4
- Geografi och lärande: Staden och dess omgivningar (GL216C), 15 hp
- Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor till ca 500 (HL237C), 15 hp
Höst 2026 - Termin 3
- Geografi och lärande: Resurser, befolkning och hållbar utveckling (GL214C), 15 hp
- Geografi och lärande: Jordens landskap och ekonomiska förhållanden (GL215C), 15 hp
Höst 2029 - Termin 9
I utbildningsplanen kan du se vilka kurser du läser inom programmet beroende på vilka ämnen du vill kombinera.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 2, Engelska 6
Observera att ytterligare behörighetskrav kan finnas för de ämnen du väljer under utbildningen.
Urval
66% gymnasiebetyg – 34% högskoleprovet
Umgänge med spanjorer vässade språket
Diskussioner i freds- och konfliktforskning på spanska. Inte helt enkelt för en svensk. Med nästan bara spanjorer som klasskamrater fick lärarstudenten Tobias Nilsson spetsa öronen lite extra under terminen i Madrid.
Umgänge med spanjorer vässade språket
Diskussioner i freds- och konfliktforskning på spanska. Inte helt enkelt för en svensk. Med nästan bara spanjorer som klasskamrater fick lärarstudenten Tobias Nilsson spetsa öronen lite extra under terminen i Madrid.
– Det var inte språkskolspanska och de tog ju inte hänsyn till mig så nivån var rätt hög, konstaterar han.
Valde att inte studera spanska denna gång
Det gjorde också lektionerna extra givande. Tobias, som har ämnena samhällskunskap och spanska, har pluggat spanska i Spanien förr, i Valencia. Han har också läst på Lunds universitet och kunde språket rätt väl när han kom till Universidad Complutense de Madrid.
Tobias tog kurser i bland annat freds- och konfliktforskning, Madrids historia och internationella relationer. Att inte läsa spanska tror Tobias snarare gjorde att honom bättre på språket.
– Jag fick arbeta på andra sätt och fick andra erfarenheter. Men det var rätt svårt och jag satt många timmar utöver undervisningen.
Viktigt att göra annat vid sidan av studierna
Tobias delade lägenhet med två spanjorer och hängde med ut i Madrids nöjesliv där man gärna väntar med att äta middag till klockan tio på kvällen.
– Jag försökte komma in i kulturen och lära känna landet. Det känns viktigt att vistelsen inte bara kommer att handla om det akademiska.
Annorlunda upplägg på undervisning
Undervisningen är annorlunda upplagd jämfört med hemma i Sverige. I Spanien tenterar man av en hel termins studier på slutet, vilket förstås kan vara rätt tufft. Rent didaktiskt, undervisningens och inlärningens teori och praktik, tycker Tobias att Spanien ligger efter. Det är fortfarande lite mer av katederundervisning som gäller på spanska universitet.