Fakta

Kontaktperson:
Manne Gerell
Finansiär:
  • VR
  • Länsförsäkringar Skåne
  • Malmö universitet
Ansvarig vid Mau:
Manne Gerell
Projektmedlemmar vid Mau:
Samarbetspartners:
  • Martin Boldt
  • Anton Borg
  • Kenneth Lewenhagen
  • Giovanni Circo
Projektperiod:
01 januari 2023 - 31 december 2026
Fakultet/institution:
Forskningsämne:

Om projektet

Kamerabevakning är en ofta använd åtgärd för att komma till rätta med problem som har med brottslighet, ordningsstörningar eller otrygghet att göra. I Sverige har också kamerabevakningen byggts ut kontinuerligt under det senaste årtiondet, och inte minst har polisen satt upp fler och fler kameror i de utsatta områden som präglat samhällsdebatten i Sverige. I de utsatta områdena handlar kamerabevakningen mycket om att bekämpa gäng och skjutningar samt att i allmänhet underlätta polisens arbete, men samtidigt finns det egentligen inte så mycket forskning som visar att det skulle vara en särskilt effektiv insats i sammanhanget.

Den internationella forskningen visar att kamerabevakning framför allt är effektivt mot egendomsbrott, till exempel stölder eller bilinbrott, men inte mot våldsbrott. Våra egna studier från utsatta områden i Sverige pekar dock mot att det kan vara så att polisens kameror där trots allt bidrar till att minska våldet. För att säkert veta om så är fallet – och mer generellt för att ta reda på hur kamerorna fungerar och på vilken typ av platser kameror fungerar bäst behöver vi större och bättre studier än det som för närvarande finns tillgängligt. Dessutom saknas det mycket kunskap om hur vi kan använda datadrivna metoder för att placera ut kameror och för att analysera var kamerorna kan bidra bäst till att förebygga brott eller till att klara upp redan begångna brott.

I detta projekt vill vi därför studera alla polisens kameror i hela Sverige, vilket kommer göra detta till den största studien av kamerabevakning i hela världen. Vi vill studera hur kamerorna inverkar på brottslighet, otrygghet och brottsuppklarning. Dessutom utvecklar vi programvara som kan användas för att bedöma var kameror bör placeras och hur mycket information som kan fås ut från kamerorna. Detta kommer innebära att den internationella kunskapen om karmeror förbättras avsevärt, och att svensk polis kan få bättre möjligheter att effektivt använda sina kameror.