Utvärdering av implementering av Intimate Partner Violence Intervention (IPVI) i Malmö
Fakta
- Kontaktperson:
- Caroline Mellgren
- Finansiär:
-
- Länsstyrelsen Skåne
- Ansvarig vid Mau:
- Caroline Mellgren
- Projektmedlemmar vid Mau:
- Projektperiod:
- 01 oktober 2022 - 31 december 2029
- Fakultet/institution:
- Forskningsämne:
Om projektet
Både den internationella och svenska forskningen om polisiära arbetssätt mot partnervåld har främst rört ingripandeverksamheten och utredningsverksamheten. Det saknas dock i stort metoder som syftar till att förbygga brott genom att förhindra, försvåra för och förändra gärningspersoner.
Intimate Partner Violence Intervention (IPVI)
Intimate Partner Violence Intervention (IPVI) är en våldsförebyggande strategi som tar sin utgångspunkt i samverkan mellan myndigheter och lokalsamhälle för att stoppa våld i nära relationer. Inom strategin kombineras direkt kommunikation med och information till gärningspersoner om att de kommer bli föremål för ökat fokus och rättsliga sanktioner om våldet inte upphör med erbjudande om sociala insatser och hjälp att ändra beteenden. IPVI implementerades första gången som ett pilotprojekt år 2009 i High Point, USA. Strategin bygger teoretiskt på fokuserad avskräckning och flyttar fokus och ansvar från brottsoffret till förövaren. IPVI har haft viss framgång i framförallt en amerikansk kontext och identifieras av Brottsförebyggande rådet (Brå rapport 2017:13) som en strategi som verkar lovande. Det saknas dock kunskap om hur strategin fungerar utanför USA.
Första gången i en svensk kontext
I föreliggande projekt utvärderas processen, och på längre sikt effekten, av IPVI i Malmö. Det övergripande syftet är att utvärdera implementeringen av strategin i en svensk kontext och studera vilka anpassningar som behöver göras för att strategin ska fungera. Detta är första gången IPVI tillämpas i en svensk kontext och första gången projektet utvärderas.
Forskningshuvudman för projektet är Malmö universitet. Med forskningshuvudman menas den organisation som är ansvarig för projektet. Ansökan är godkänd av Etikprövningsmyndigheten, diarienummer för prövningen hos Etikprövningsmyndigheten är 2023-07209-01 och 2024-04401-01.
Metod – hur går projektet till?
De inblandade aktörerna gör bedömningen att det endast är möjligt att testa strategin i begränsad utsträckning under 2023 och 2024 och därmed kan ingen effektutvärdering som kan ge ett säkert svar på om strategin fungerar för att minska våld och utsatthet eller ej genomföras.
Utvärderingen kommer att bygga på data från kortare genomförandeperioder då strategin prövas under 2024. Under några kortare perioder om två till fyra veckor kommer ärenden som anmäls till polisen att hanteras i enlighet med strategin. De inblandade aktörerna kommer att samla in uppgifter om hur de olika ärendena hanterats. Forskargruppen tillhandahåller en matris där olika uppgifter fylls i.
Efter varje kortare genomförandeperiod gås erfarenheterna igenom. Utifrån vad som fungerat bra respektive mindre bra görs justeringar i strategin och responskedjan. Forskargruppen tar del av insamlat avidentifierat material som samlas i en matris som innehåller olika uppgifter om ärendet och responskedjan med syftet att följa hur väl responskedjan kunnat följas av de olika aktörerna polis, socialtjänst och frivård.
Som brott i nära relation inom det här projektet räknas 60 brottskoder där det framgår att de inblandade är närstående genom en tidigare eller pågående parrelation. Brott mot både män och kvinnor ingår och mot personer 18 år eller äldre.
De ansvariga aktörerna, dvs representanter för polis, socialtjänst och kriminalvård beräknar att det totala antalet ärenden kan bli cirka 90 stycken under 2024 och cirka 500 under 2025.
För att kunna göra säkrare uttalanden om strategin fungerar för att förhindra våld kommer strategin genomföras i lite större utsträckning under 2025. Från den 1 januari 2025 kommer inkommande ärenden att fördelas till antingen en grupp som hanteras enligt strategin eller till en grupp som hanteras så som arbetet med dessa ärenden vanligen sker.
Utvärderingen bygger på uppgifter som kommer från polis, socialtjänst och kriminalvård. Inga personuppgifter kommer att hanteras av forskargruppen utan allt material överlämnas avidentifierat. Polisen kommer att ansvara för att sammanställa uppgifter om de olika ärendena.
Datahantering – vad händer med uppgifterna?
Materialet kommer att förvaras på en lösenordskyddad server tillhörande Malmö universitet som endast forskargruppen har tillgång till.
Data kommer att sparas till det att projektet avslutas och därefter arkiveras och/eller gallras i enlighet med Malmö universitets bestämmelser.
Hur får jag information om resultatet av projektet?
Du som är intresserad av resultat från studien kan kontakta ansvarig forskare, Caroline Mellgren, eller läsa de publikationer som kommer att finnas här på projektets webbsida.