Vem är (o)trygg? En studie om individegenskaper och oro för brott

Om projektet

Vad är det som gör att vissa individer upplever otrygghet och oro för brott men inte andra? Detta är en central fråga inom kriminologisk och viktimologisk forskning som har fått mycket uppmärksamhet under förhållandevis lång tid. De vanligaste förklaringarna är att de personer som tidigare utsatts för brott är mer otrygga än de som inte utsatts, men även att personer med viss sårbarhet (ex. fysisk eller social) är mer otrygga än andra. Ett återkommande resultat i forskning är även att kvinnor generellt sett rapporterar högre nivåer av otrygghet än män och att äldre personer i högre grad än yngre upplever otrygghet. Även om tidigare utsatthet för brott, individuell sårbarhet och demografiska faktorer kan vara delförklaringar till varför människor upplever otrygghet och oro för brott så har det under senare tid även framkommit en begränsad mängd forskning kan kopplas till personlighetsdrag och psykologiska förklaringsfaktorer. Denna forskning visar att ett fördjupat individfokus är av värde inom trygghetsforskningen.

Syfte

Detta forskningsprojekt avser att bidra till den relativt begränsade forskning om just personlighetsdrag och psykologiska faktorer i förklarandet av otrygghet och oro för brott på individnivå. Forskningsprojektet ämnar alltså undersöka i vilken utsträckning det finns en typ av individuell "benägenhet" att uppleva otrygghet och oro för brott. Dessa benägenhetskomponenter kan till exempel vara kopplat till generell ångest, ängslighet eller neuroticism. För att uppfylla forskningsprojektets syfte och frågeställningar kommer en webbaserad enkätundersökning genomföras bland ett urval av individer från två populationer. Dels en studentpopulation, dels en generell population. Enkätundersökningen innehåller i stora drag tre frågeområden kopplat till bakgrundsfaktorer (kön, ålder, m.m.), individuella benägenhetsfaktorer (ångest, ängslighet, psykologisk sårbarhet, m.m.) samt otrygghet och oro (både kopplat till utsatthet för brott men även oro kopplat till ekonomi, sjukdom, m.m.). Forskningsprojektet ämnar leda till ökad kunskap om vem som upplever otrygghet och varför, vilket även kan leda till bättre och mer välriktade insatser för att öka tryggheten i samhället.