Att ha levt med utvisningshot finns kvar

Det ovanliga med studien, som Jacob Lind håller på att färdigställa, är att den behandlar nu vuxna personers upplevelser som barn. Huvudfrågan är: Hur påverkas man över lång tid av att växa upp med utvisningshot? Deltagarna i studien är unga vuxna i åldern 16-35, elva i Danmark och tolv i Sverige. De delar erfarenheten av att under flera år ha levt med ett utvisningshot hängande över sig. Nu har de alla tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd, några har blivit medborgare.

Nationella skillnader

En skillnad är att den danska gruppen bott på så kallade återvändandecenter, medan de svenska deltagarna var papperslösa som hållit sig undan myndigheterna.

– Jag trodde det fanns papperslösa även i Danmark, men där hamnar man helt utanför samhället. Därför bor vissa kvar på boenden, i hopp om att utvisningen inte ska gå att genomföra, säger Jacob Lind, postdoktor vid Institutionen för globala politiska studier, vid Malmö universitet.

Jacob Lind är också ordförande i IMER-förbundet som skrivit remissvar om “Mottagandlagen – En ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande”. Lagen skulle tvinga många som fått avslag, men som inte kunnat utvisas av olika skäl, att flytta in på återvändandecenter även i Sverige.

Vissa har växt upp på boenden

Erfarenheterna från Danmark, där familjer kan bli sittande i åratal i ett korridorboende utan att kunna laga mat eller har tillgång till egen toalett, borde avskräcka, menar Lind. De danska deltagarna i hans studie har växt upp på sådana här boenden. Erfarenheterna ligger 20 år tillbaka i tiden. Nu jobbar eller studerar de flesta. Särskilt de med tillfälliga uppehållstillstånd behöver arbeta fast de hellre skulle studera. ”Statusen” påverkar också vilken distans de har till sin uppväxt.

Vissa som fått permanent har mer distans. Men även de som är trygga i den meningen är ärrade av att ha bott på asylboendena.

Jacob Lind

– Vissa som fått permanent har mer distans. Men även de som är trygga i den meningen är ärrade av att ha bott på asylboendena. De beskriver en tid som barn med våld och otrygghet, säger Jacob Lind.
Barnaktiviteterna på boendena var bra, men samtidigt fick de se sina föräldrar går runt som zombies. Flera sörjer att de inte fick en normal barndom. Vissa har som barn för fram sin historia i media, något som kunde öka chansen att få stanna.

– I mellanstadieåldern fick de ha bra koll på saker de inte ska behöva ha koll på. De fick agera tolk åt sina föräldrar. Två av dem föddes på asylboende i Danmark och fick uppehållstillstånd i tonåren, berättar Jacob Lind.

Svårt skapa relationer

Många berättar om en tid av mycket flyttande. Skapa nära relationer och vänner var knappt lönt. Plötsligt kunde polisen komma i gryningen för att hämta en familj. Som vuxna har vissa haft svårt att knyta an till andra människor.

– Det finns flera som klarat sig hyfsat, men flera av dem jag pratat med har fortfarande besvär. Jag har också få nej till att delta av många, säger Jacob Lind som är bekymrad över konsekvenserna av Mottagandelagen.
– Går den igenom och man måste bo på dessa boenden för att få dagersättning, så kommer vi få ett danskt system, och det har fått oerhört mycket kritik från olika internationella organisationer för att vara inhumant.