Forskare ska kartlägga otrygga platser och brottsförebyggande samverkan
Manne Gerell och Anna-Karin Ivert ska forska om upplevd otrygghet och samverkan som kan förebygga brott.
Länsförsäkringars Forskningsfond har gett medel till två nya forskningsprojekt om lokalt trygghetsskapande arbete. Forskarna på Malmö universitet ska undersöka när och var människor känner sig mest otrygga och vilken typ av samverkan som är mest effektiv för att förebygga brott.
Det ena projektet med fokus på otrygghet ska titta närmare på specifika platser. Tidigare forskning pekar ut vilka bostadsområden som upplevs som otrygga, men inte vilka gator eller parker det gäller och vid vilka tidpunkter på dygnet.
Samtidigt talar mycket för att otrygghet över tid snarare är kopplat till specifika platser än hela bostadsområden. Genom att i detalj kartlägga var människor är otrygga, och vad som kännetecknar dessa platser, kan kommunerna genomföra mer effektiva insatser för att minska otryggheten.
Projektet kommer förhoppningsvis att ge kommuner, fastighetsbolag och försäkringsbolag en tydligare bild av hur människor upplever otrygghet. Den här typen av forskning har helt enkelt inte gjorts tidigare
Manne Gerell, docent i kriminologi
Data från redan gjorda undersökningar i Malmö och Uppsala ska jämföras med mindre orter för att ta reda på om det är samma typ av platser som upplevs som otrygga även i glesbygd. Även hur otrygghet varierar mellan olika grupper i samhället ska kartläggas.
Samverkan med näringsliv och civilsamhället
I det andra projektet ska forskarna undersöka vilken typ av samverkan som är mest effektiv i det brottsförebyggande arbetet. I de flesta fall är det polisen och kommunen som samarbetar kring att förebygga brott, men ofta har näringsidkare och lokala föreningar en unik kännedom om närområdet och kan komma med viktiga inspel.
Internationell forskning visar att samarbeten mellan näringsliv och civilsamhället kan vara en positiv resurs när det kommer till trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Dock saknas det studier kring hur dessa samarbeten ser ut och vilka drivkrafter som ligger bakom.
– Vi vill veta mer om vilka roller som näringslivet och civilsamhället kan ta för att mest effektivt bidra till det brottsförebyggande arbetet. Den kunskapen kan göra det enklare för fler kommuner att stötta aktörer som vill engagera sig, säger Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi.
Text: Länsförsäkringars Forskningsfond & Anna Dahlbeck