I dag firas halloween på många håll, även i Sverige, men högtiden har inte alltid haft med döden att göra. Att vi firar i Sverige beror på amerikanska studenter på 50-talet och att barn klär ut sig och knackar dörr på påsken, menar Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria.

Hur och varför uppstod halloween?

– Även om det är ganska nytt att vi skär pumpor och att barn klär ut sig, knackar dörr och säger ”bus eller godis” har halloween betydligt äldre rötter. Bland de förkristna kelterna firades Samhain, en högtid som infaller mellan höstdagjämningen vintersolståndet. Samhain markerade sommarens och skördetidens slut och början på den mörka, kalla vintern, säger Manon Hedenborg White.

Vad har halloween haft för betydelse förr och hur ser det ut nu?

– Man vet ganska lite om det förkristna Samhain-firandet, men forskare tror att man tände brasor, offrade djur, och klädde ut sig för att skrämma illvilliga andar. Kelterna trodde att gränsen mellan människornas värld och andevärlden var särskilt genomtränglig under den mörka årstiden, vilket kunde vara förknippat med fara.

Däremot tycks man under förkristen tid inte primärt ha sett Samhain som en högtid för döden eller de avlidnas själar. Denna koppling har i stället uppstått under kristen medeltid då den romersk-katolska kyrkan gradvis instiftade en högtid som helgade martyrerna, helgonen och de avlidna som sammanföll med det gamla firandet.

Vissa äldre sedvänjor (som att man klär ut sig eller gör lyktor av grönsaker) tycks ha levt kvar i folklig religiositet och återuppväcktes på Irland under 1800-talet, för att sedan spridas till USA genom irländska migranter. Idag ses halloween av många som en barnens högtid, men samtidigt handlar ju mycket om att symboliskt gestalta mörkret och döden (om än på ett lekfullt sätt). Därmed är halloween besläktat med Allhelgona och med andra högtider tillägnade de döda som firas ungefär samtidigt på olika håll i världen, såsom de dödas dag i Mexiko.

Varför firar vi halloween i Sverige?

– I svensk folktro finns det sedan länge föreställningar liknande de keltiska om att gränsen mellan världarna är tunn såhär års, men mer konkret importerades halloween till Sverige från USA. Under 1950-talet finns det spridda exempel på amerikanska studenter som anordnade halloween-firande i universitetsstäderna.

Det är också runt 1950-talet som det börjar bli vanligt bland svenskar att fira Alla helgons dag. Men det är egentligen först på 1980- och 1990-talen som firandet av halloween på allvar började breda ut sig. Man kan tänka sig att spridningen av halloween underlättats av likheten med delar av vårt påskfirande: under både skärtorsdagen och halloween är det ju vanligt att barn klär ut sig och knackar dörr.

Publicerat av: Marc Malmqvist

Mer om forskaren

Manon Hedenborg White är docent i religionshistoria. Hennes forskning kretsar främst kring moderna alternativa religionsbildningar såsom västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser, och olika former av oorganiserad andlighet.

Hon disputerade 2017 med en avhandling som undersökte hur femininitet och feminin sexualitet konstrueras inom modern västerländsk esoterism. Avhandlingen med titeln "The Eloquent Blood: The Goddess Babalon and the Construction of Femininities in Western Esotericism", gavs ut som monografi av Oxford University Press år 2020.