Inte första gången automatisering skakar om arbetsmarknaden

Spinning Jenny, maskinen kunde spinna flera trådar samtidigt, revolutionerade textilindustrin på 1700-talet. Många arbetare blev av med sina jobb. I alla tider har arbetet varit utsatt för stora förändringar. De senaste årens snabba teknikutveckling med digitalisering, robotisering och automatisering brukar betecknas som den fjärde industriella revolutionen.

Och det är flera förändringar på arbetsmarknaden som kan kopplas till den tekniska utvecklingen, till exempel ökad globalisering, enligt Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia vid Malmö universitet och redaktör för den nya antologin ”Arbete i förändring”.

– Vi har haft globaliseringsprocesser tidigare, men det är annorlunda i dag när kommunikation har blivit näst intill gratis. I dag kan tjänster, som ”call centers” eller advokattjänster, utföras var som helst. Vi är inte begränsade till plats, säger han.
– Ett annat exempel är arbetsmiljöfrågorna. Förr handlade arbetsmiljö mycket om fysisk arbetsmiljö. I dag handlar det om den psyko-sociala arbetsmiljön.

Visar hur yrken uppstår och försvinner

Antologin erbjuder en bred och tvärvetenskaplig analys av arbetets förändring. Författarna beskriver bland annat hur arbetsmarknaden förändras genom historiska skiften, teknikutveckling, förändrade normer och globalisering. Boken visar hur yrken uppstår och försvinner och hur utbildning, institutioner och facklig organisation påverkar arbetsmarknadens villkor. En viktig slutsats är att arbete är en central samhällelig funktion och viktigt för individens identitet, tillhörighet och livsvillkor.

– Det vi vet från tidigare tekniksprång är att den tekniska utvecklingen ställer ökade krav på utbildning. Och då är det ofta generiska kunskaper som det handlat om, det vill säga kunskaper som är allmängiltiga och inte kopplade till ett specifikt yrke, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Yrken kommer att försvinna, men nya yrken kommer även att tillkomma. Då gäller det att vara beredd på att lära nytt och att samhället har en sådan omställningsberedskap.

Flera berättelser om framtidens arbete

Martin Berg är professor i medieteknik och leder Digital Work Futures Research Lab vid Malmö universitet. Tillsammans med Bertil Rolandsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, har han skrivit ett av bokens kapitel, där de visar varför framtidens arbete kan se så radikalt olika ut beroende på vem som berättar om det, och varför det spelar roll vilken berättelse vi själva lutar oss mot.

I många skildringar av framtidens arbetsliv har vi blivit ersatta av robotar. Hur menar du att man kan betrakta den typen av scenario?
– Det scenariot väcker viktiga frågor om vad som händer med arbete som samhällelig institution när maskiner utför allt fler uppgifter. Men i kapitlet visar vi att det inte finns en framtid, utan flera. Bredvid berättelsen om att arbetet försvinner finns berättelsen om uppgradering, där tekniken kräver nya kompetenser, och berättelsen om polarisering, där vinster och kostnader fördelas ojämnt, säger Martin Berg.
– Frågan är inte vilken framtid som kommer, utan vilken berättelse vi väljer att luta oss mot, och vems intressen den bär.