Nytänkande behövs för att motverka hemlöshet

Marcus Knutagård har varit drivande bakom att Sverige 2024 antog en nationell hemlöshetsstrategi till vilken regeringen tillsatt 70 miljoner 2025 och drygt 120 miljoner inför 2026. Ett av målen är att kommuner ska använda Bostad först-modellen. Den innebär att personer med till exempel skadligt bruk eller beroende får en egen permanent bostad direkt, utan krav på drogfrihet eller behandling.

27 000 hemlösa

Enligt den senaste mätningen finns det cirka 27 000 hemlösa i Sverige och då svarade inte 50 kommuner på enkäten. Siffran är i praktiken högre: papperslösa, nyanlända eller EU-migranter räknas inte in. Det är inte bara skadligt bruk eller beroende och psykisk ohälsa som ligger bakom. Fler blir nu hemlösa på grund av fattigdom. Socialstyrelsens senaste mätning visar att många uppbär försörjningsstöd men att få har någon form av inkomst från lönearbete, vilket gör det svårt att på egen hand ordna en egen bostad.

– Det betyder att hela idén med folkhemmet, miljonprogrammen och allmännyttans roll har förändrats. Hyresrätterna är färre och dyrare och inträdeskraven svårare, säger Marcus Knutagård.

I ett forskningsprojekt följer han upp hur nära kommunerna ligger originalmodellen för Bostad först och hur man gör det hållbart över tid.
– Vi vill se i vilken mån en evidensbaserad modell stannar kvar. Bostad först kanske inte implementeras eller blir bara en liten ö i verksamheten.

Nya sätt att mäta hemlöshet

Han har också deltagit i en ny nordisk studie i kommunen Kolding i Danmark. Där följde man med så kallade realtidsdata hemlösa för att se var de befinner sig nu, när de flyttade in respektive ut från härbärgen och andra boenden. Syftet var att ur ett nordiskt perspektiv utveckla nya sätt att mäta hemlöshet och göra det lättare att se vilka som fastnar i eller lämnar hemlöshet.

Saknas integrerad strategi

Att räkna antalet hemlösa blir ett trubbigt verktyg. Nationellt görs det vart sjätte år. Vissa svenska kommuner räknar vartannat år, till exempel Malmö varje år, andra inte alls. Uppföljning genom realtidsdata saknas. Sverige har en nationell strategi mot hemlöshet men saknar, enligt Marcus Knutagård, en mer integrerad strategi likt Finland med fokus på bostadsbyggande och att integrera aktörer från nationell till lokal nivå.

– I Finland måste andra aktörer in för att lösa bostadssituationen. I Sverige har uppdraget mer varit att lösa en hemlöshetssituation och att fylla olika platser på boenden än att få ut personen ur hemlöshet. Socialtjänsten bygger inga bostäder.

Marcus Knutagård lyfter andra internationella exempel. Nya Zeeland har provat att även ge personer i hemlöshet ett riktigt jobb först. Kombinerat med Bostad först gav en investerad dollar tillbaka minst tre dollar. Danmark har en modell som heter socialt frikort, där den som är i en utsatt situation under ett år kan behålla 44.691danska kronor genom arbete utöver försörjningsstöd.

– Det skulle vara intressant att prova både Bostad och Jobb först tillsammans med socialt frikort och realtidsdata och se vad det ger för effekt för målgruppen, säger Marcus Knutagård.