Daly, Diane K. (2022). Creativity, autonomy and Dalcroze Eurhythmics: An arts practice exploration. International Journal of Music Education, Vol 40, No. 1, 105-117. (12 s.)
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s).
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.). Tillgänglig via internet.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB. (131s.).
Mars, Annette (2016). När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 1 och 3, 38 s.)
Michalovich, Amir (2021). “You’re the boss, yo!”: Role-Play in Digital Multimodal Composition of Newcomer Youth. Language & Literacy: A Canadian Educational E-Journal, 23(1), 25–48. [https://doi.org/10.20360/langandlit29503](
Serder, Margareta & Jobér, Anna. (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (red.) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (214 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Förslag till valbar litteratur och källmaterial tillkommer. (ca 300s)
Övrig litteratur, artiklar och läromedel tillkommer.
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursens övergripande syfte är att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling genom eget aktivt musicerande och skapande. Med utgångspunkt från musikens samhälleliga funktioner samt didaktiska studier i teori och praktik, syftar kursen vidare till att studenterna ska utveckla kunskap och förståelse för individuellt och kollektivt lärande i musikaliska sammanhang med speciellt fokus på grupprocesser.
Kursens didaktiska innehåll tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga samt behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupprocesser. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till musik och lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.
Kursen bygger på en progression av kursinnehållet i Musiken som kunskapsform: Analogt och digitalt musikskapande och digitala medier, flerstämmig sång och ensemble, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik och Musikföreställning.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: MU235B Musik och Lärande: Musik som kunskapsform (genomgången)eller motsvarande
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
