Europeisk solidaritet, institutionella förändringar i migrationspolitiken och anpassningsstrategier: Avskaffande av de andra och social integration av flyktingar i samband med det ryska kriget i Ukraina

Om projektet

Den ryska fullskaliga invasionen i Ukraina den 24 februari 2022 har lett till att ett stort antal ukrainare flyr sina förstörda hem och flyr till europeiska länder. Den nuvarande situationen är extraordinär: de ukrainska flyktingar som kommer till Sverige, liksom till andra länder, är till övervägande del kvinnor med barn, som har olika yrkesbakgrund. Ofta kommer de som flyr utomlands från Ukraina från den ukrainska medelklassen – något som EU:s politiker och media framhåller och kontrasterar mot de övervägande utomeuropeiska, manliga flyktingarna som anlänt till Europa sedan den så kallade flyktingkrisen 2015 (Sajjad, 2022). Ukrainska flyktingar har hittills mötts med högre nivåer av offentligt stöd och institutionell öppenhet, det vill säga de får omedelbart ett arbets- och uppehållstillstånd i ett år med möjlighet till förlängning upp till tre år beroende på situationen i Ukraina.

Även om man inte kan förutsäga hur situationen kommer att utvecklas, ger den nuvarande situationen en unik möjlighet att studera tre aspekter av flyktingsituationen i Europa:

1. Institutionella förändringar av migrationspolitiken i tre EU-länder (Sverige, Tyskland och Polen) som svar på den nuvarande situationen.
2. Solidaritet, samarbete och lokalsamhällets andrafiering, skapande och upphävande av ”de andra” när det gäller ukrainska flyktingar.
3. Överlevnads- och anpassningsstrategier för ukrainska kvinnliga flyktingar i dessa länder, särskilt med fokus på högkvalificerade kvinnliga flyktingars vägar in på ett värdlands arbetsmarknad och perspektiven för affärsutveckling under och efter kriget är över.

Jämförande, intersektionell och blandad metodik kommer att tillämpas för att ta itu med forskningsfrågorna.

Forskningen görs genom att kombinera:

• institutionell svarsanalys, baserad på analytisk granskning av förändringar i migrantpolitiken i de tre länderna,
• djupintervjuer (i minst två omgångar) med ukrainska flyktingar, och
• expertintervjuer med representanter för lokala organisationer som stödjer ukrainska flyktingar.

Data kommer att analyseras, enligt logiken i intersektionell analys av ojämlikheter som fokuserar på samspelet mellan kön, klass och ålder i deras olika uttryck (Choo&Feree, 2010; Lykke, 2010; Walby et al., 2012). Detta kommer att möjliggöra uppkomsten av nya rön om det komplexa sambandet mellan ojämlikhet och potentiell egenmakt vid de kritiska livsförändrande ögonblicken för högutbildade kvinnliga ukrainska flyktingar som kommer in på EU:s (Sverige, Tyskland, Polen) arbetsmarknad.

Resultaten kommer att publiceras i högt rankade internationella tidskrifter inom områdena genus-, arbets- och organisationsstudier och kommer att användas för att formulera rekommendationer till beslutsfattare och näringslivet för att förbättra sysselsättningsnivån för ukrainska flyktingar och utforska grunderna för lokal och internationell affärsutveckling om återuppbyggnaden av Ukraina efter kriget.