Polisiärt arbete i säkerhetszoner. Bemötande, bedömning och effekter.

Om projektet

Att minska gängrelaterad brottslighet är en växande prioritet för samhällets beslutsfattare, där utökad användning av tvångsmedel framstår som en nyckelstrategi. Ändå är det anmärkningsvärt att forskningen kring polisens stopp-och-kontrollmetoder är begränsad. Denna frågeställning är komplex: Vilka individer blir föremål för polisens kontroller? På vilket sätt skiljer sig rutinmässiga kontroller från de som utförs i särskilda säkerhetszoner? Vilken effekt får det på brottslighet? Hur interagerar medborgarna med dessa åtgärder? Och vilken effekt får det på medborgarnas förtroende för polisen? Det är avgörande att förstå hur sådana kontroller kan genomföras på ett sätt som stärker polisens legitimitet.

Projektet har genomgått etikprövning, Dnr 2024-05060-01.

Två delprojekt

Detta forskningsprojekt innefattar två delprojekt.

Stopp- och kontroll

Det första, syftar till att utforska dynamiken i stopp-och-kontroll inom och utanför säkerhetszoner. Genom att integrera maktteori och sociologiska perspektiv på polisarbete, inklusive intervjuer med poliser och medborgare, observationer av kontrollpraktiker, samt analys av Polismyndighetens dokument, strävar projektet efter att ge en djupare förståelse för dessa processer. Med utgångspunkt i Foucaults maktanalys, som betraktar makt och motstånd som praktiker som flödar mellan aktörer, kommer projektet att bidra till en teoretisk och empirisk förståelse av stopp-och-kontrollpraktiker, samt erbjuda insikter som kan förbättra polisens arbete och dess relation med samhället. Genom att undersöka erfarenheter från både polisens och de kontrollerades perspektiv, kommer projektet att generera ny kunskap som kan forma framtida riktlinjer och praxis inom polisväsendet.

Säkerhetszoner

I det andra delprojektet ligger fokus på att identifiera vilka effekter säkerhetszoner får. Genom att jämföra områden där säkerhetszoner införs med områden som har liknande nivåer av gängvåld men där säkerhetszoner ej införs ska studien kvantitativt undersöka hur säkerhetszoner påverkar polisens arbete och brottslighet samt dess koppling till förtroende för polisen. I detta ingår att kvantifiera hur polisens arbete påverkas i säkerhetszoner, hur många fler personkontroller och fordonskontroller innebär en säkerhetszon? I nästa led ska effekter på brottslighet identifieras, dels det gängvåld som säkerhetszonerna inriktar sig mot, men också brottslighet mer generellt. Det går också att tänka sig att säkerhetszonerna ibland är impopulära och möts av protester, varför även utfall i form av våld mot tjänsteman, våldsamt upplopp eller blåljus-sabotage ska undersökas. För att få en djupare inblick i hur säkerhetszonerna upplevs kommer projektet även att arbeta med enkäter och semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner i områden med säkerhetszoner samt liknande områden där säkerhetszoner ej genomförts för att få en bild av hur såväl säkerhetszoner som polisarbete och situationen i området mer generellt upplevs. Sammanfattningsvis ska projektet genom observationer, intervjuer, dokumentstudier samt statistiska analyser ta fram svar på frågor om hur säkerhetszoner används, hur de uppfattas samt vilka effekter de får.