Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur (c:a 280 s.)
Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (166 s.)
Bendroth Karlsson, Marie (2017). Barns möte med konst. Lund: Studentlitteratur (112 s.)
Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet. Lund: Studentlitteratur (140 s.)
Dunkels, Elza (2022). Vad gör unga på nätet? Fjärde upplagan, Malmö: Gleerups (144 s.)
Essén, Gunilla, Björklund, Erika & Olsborn Björby, Leicy (2015). Pedagogisk dokumentation: utvecklas och lära tillsammans. Stockholm: Natur & kultur (139 s.)
Kyrk Seger, Erika (red.) (2020). Digitalt meningsskapande i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget (207 s.)
Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning (152 s.)
Linder, Linda (red.) (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget (152 s.)
Thoresson, Anna (2019). Utforska digitala verktyg i förskolan. Stockholm:Lärarförlaget (151 s.)
Vecchi, Vea (2014). Blå cikoriablommor: ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur (327 s.)
Ytterligare artikelmaterial (ca 50 s.) samt valfri artikel från Statens medieråd tillkommer.
Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola II
Om kursen
I denna kurs ska studenten på ett fördjupat sätt kunna leda och handleda ett arbete med estetiska läroprocesser integrerat i förskolans/skolans arbete utifrån pedagogisk dokumentation. Ett längre sammanhållet projektarbete genomförs och problematiseras i samarbete med kulturinstitutioner och fördjupade kunskaper och färdigheter i estetiska uttrycksformer utvecklas.
Under kursens gång diskuteras och problematiseras barn, förskola, skola och konst ur ett kulturanalytiskt perspektiv.
Utbildningens arbetsformer består av föreläsningar, litteraturseminarier, skrivande, basgruppsdiskussioner, studiebesök och workshops.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenterna på ett fördjupat sätt ska kunna leda och handleda arbete med estetiska läroprocesser integrerat i det vardagliga arbetet i förskola och skola samt kunna initiera och driva längre sammanhållna projektarbeten på ett sätt som bland annat hämtar sin inspiration från den pedagogik som utvecklats på de kommunala förskolorna i Reggio Emilia.
I kursen ingår praktiskt estetiskt arbete främst inriktat på berättande med ord och bild, och i anslutning härtill analyseras process/produkt och innehåll/form. Verksamheter i förskola och skola dokumenteras och blir föremål för samtal och reflektion, varvid barns och ungas strategier och kompetenser fokuseras. Kontinuerligt under kursen förs diskussioner om barn, förskola/skola och konst ur ett kulturanalytiskt perspektiv. I samarbete med konst- och museipedagoger identifieras och diskuteras möjliga samverkansformer mellan förskola/skola och museer/konsthallar.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS101F Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola I (godkänd) eller KS173F Ateljeristautbildning - kulturpedagogik för förskola och skola I (godkänd)
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
