Delkurs 1 - Idrottslära, träningslära och ämnesdidaktik, 15 hp
Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1–3) (67 s)
Bergin, Anders (2011). Grundträning i friidrott, 10–14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (s.31–62)
Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. (2.uppl.) Stockholm: Stockholms universitetsförlag. (kap. 2–3) (36 s)
Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap 2). Tillgänglig via internet
Ericsson, Ingegerd (2018). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)
Ericsson, Ingegerd (2008). MUGI motoriklek med observationsschema för förskola och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. (48 s)
Hammar, Lena & Johansson, Inger (2021). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)
Henriksson, Olle & Rasmusson, Margareta. (2018). Fysiologi med relevant anatomi. (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kap 3 (41s), 4 (15s), 5 (20s), 6 (14s)
Huitfeldt, Åke; Bergström, Mike; Tärnklev, Conny; Huitfeldt, Susanne & Ågren, Åsa (2022). Rörelse och idrott. Umeå: Mandatus (288s.)
Langlo Jagtøien, Greta., Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2.uppl) Stockholm: Liber. (Kap. 1–3, 5–8, 13–14) (165 s)
Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (ss.9–49, 74–108, 164–187)
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2022). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 8. uppl. Umeå: Fundo (111s.)
Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Avhandling. Idrottsforum.org Malmö Studies in Sport Sciences;23. Malmö (s. 81-85, 113-189).
Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan - skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)
Tonkonogi, Michail, & Bellardini, Helena. (2012). Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom: för hälsa, prestation och individuell utveckling (1. uppl.). SISU idrottsböcker. (149s.)
Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (6th Ed) Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s 53-76, 121-150, 151-170, 543-566.)
Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Harpoon publications, Örebro (150 s)
Artiklar, rapporter, aktuella styrdokument och stödmaterial tillkommer.
Delkurs 2 - Kroppsligt lärande, hälsa och bedömning, 15 hp
Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Lic. uppsats. Malmö (80 s.) Tillgängligt via internet
Brolin, Magnus (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. (1.uppl.). Stockholm: Liber (231s.)
Brugge, Britta; Glantz Matz & Sandell Klas (2018). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber (288s.)
Hirsh, Åsa (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (11s.)
Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut på grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (45 s.)
Korp, Peter (2016). Vad är hälsopromotion? Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 9–12) (51 s)
Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (s.9-49, 74-108, 164-187) (97 s)
Lindström, Lars & Lindberg; Viveca & Pettersson, Astrid (red) (2013) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholm universitetsförlag. Kap.1–6, 8–9,11) (ca.200s.)
McMorris, Terry (2004). Acquisition and performance of sports skills. Hoboken, NJ: John Wiley (kap. 1-3, 7-9, 11)
Mikaels, Jonas (2018). Becoming a Place-Responsive Practitioner: Exploration of an Alternative Conception of Friluftsliv in the Swedish Physical Education and Health Curriculum. Journal of Outdoor Recreation, Education & Leadership, 10(1), 3–19. Tillgängligt via internet
Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29. (s.4–14) (11 s.)
Sjödin, Carola (2022). Simlärarboken. (4.uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker (168 s)
Wehlin, Anita (2015). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)
Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (4th ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers (s 415-466, 485-518.)
Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Harpoon publications, Örebro (150s.)
Artiklar, rapporter, aktuella styrdokument och stödmaterial tillkommer.
Idrott och hälsa för lärare i åk 1-3 (Ingår i Lärarlyftet)
Om kursen
Idrott och hälsa för lärare i åk 1–3 (30 hp) erbjuds inom Lärarlyftet.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att deltagaren, med utgångspunkt i den egna undervisningsverksamheten ska utveckla kunskap, förståelse och värderingsförmåga med en mångsidig färdighet i och teoretiska perspektiv på rörelseförmåga, idrottslära och friluftsliv, kroppens uppbyggnad och funktion med ett vetenskapligt perspektiv till förklaringsmodeller om idrott, och fysisk aktivitet, samt till idrottsdidaktiken och former för bedömning i ämnet idrott och hälsa.
Delkurs 1 - Idrottslära, träningslära och ämnesdidaktik, 15 hp
I delkursen studeras och diskuteras ämnesteori ur såväl ett didaktiskt perspektiv som utifrån centrala kompetenser i lärarprofessionen. Kursen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet där relationen mellan idrott och hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur diskuteras.
I delkursen inkluderas följande tre moment: idrottslära, humanbiologi samt individ och samhälle. Momenten tematiseras och integreras med varandra. Nedan presenteras momenten och varje del innehåller: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.
- Idrottslära: rörelseförmåga och kroppslig förmåga; rörelse och dans; kreativitet i gestaltande rörelseformer
- Humanbiologi: kroppens uppbyggnad, funktion och motoriska utveckling; träningslära i undervisningssituationer
- Individ och samhälle: vetenskapligt perspektiv; förklaringsmodeller till idrott och fysisk aktivitet; grupprocesser; lärande och centrala frågor i idrottsdidaktiken; normkritisk undervisning och organisation i en heterogen grupp
Delkurs 2 - Kroppsligt lärande, hälsa och bedömning, 15 hp
I delkursen behandlas och problematiseras rörelseaktiviteter av olika karaktär inom idrottslärans olika former. I samband med detta planerar, organiserar och genomför studenterna lärandesituationer inom friluftsliv, simning och orientering med särskilt fokus på säkerhetsaspekter samt förståelse för rumsliga förhållanden. Vidare behandlas motivationsteorier, rörelselära samt teorier kring kroppsligt lärande.
I delkursen inkluderas och tematiseras följande tre moment; : idrottslära, humanbiologi samt individ och samhälle. Momenten tematiseras och integreras med varandra. Nedan presenteras momenten och varje del innehåller: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas bedömning i ett eget delmoment och dess innehåll är kopplat till de tre övriga delmomenten.
- Idrottslära: idrott och rörelseförmåga; friluftsliv, simning och orientering; rättigheter, skyldigheter och säkerhet i naturen; utevistelse och naturmiljöer
- Humanbiologi: kroppsligt lärande; rörelsemönster
- Individ och samhälle: normer och levnadsvanor; kroppsuppfattning och motivationsteorier; hälsofrämjande, begrepp och pedagogiska modeller; fysisk aktivitet och teoretiska perspektiv på rörelseförmåga
- Bedömning: teoretiska perspektiv på bedömning; pedagogisk planering; former för bedömning; utvärdering; dokumentation; återkoppling; skriftligt omdöme
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:
- som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
- som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
- samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.
Urval
Lottning
Arbetsform
Kursen ges som distansstudier med inslag av campusträffar. Det kommer att vara två campusträffar per termin, som är 1–2 dagar. Digitala kurstillfällen tillkommer.
Kursen innehåller varierande arbetsformer så som enskilda studier, kollegial respons, seminarier, föreläsningar och gestaltningar.
Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.
I kursen ingår obligatoriska seminarier och laborationer.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger kursdeltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet
