Delkurs 1 - Specialpedagogiska perspektiv
Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens - vad är det? hur kan den utvecklas? Stockholm: Liber AB. (157 s)
Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. (96 s)
Claesson, Silwa (2020). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur. (208 s)
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015). Speciella Yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstad University Studies 2015:13. Tillgänglig via internet. (37 s)
Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande – Om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur. (274 s)
Ljungblad, Ann-Louise (2018). Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten. Lund: Studentlitteratur. (173 s)
Nilholm, Claes (2020). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. (148 s)
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2019). Inkluderande undervisning- Vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig via internet (96 s)
Persson, Sven (2017). Forskningslitteracitet- en introduktion till att förstå världen och använda vetenskaplig kunskap. Forskning i korthet, Nr.1. Malmö: Malmö högskola, Malmö stad, & Kommunförbundet Skåne. (35 s)
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10, 2006. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006, Stockholm: Svenska Unescorådet. (62 s)
Sandström, Margareta, Nilsson, Lena & Stier, Jonas (red.) (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (270 s)
Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann & Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. (207 s)
Alt. Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa & Reuterswärd, Malin (2018). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Stockholm: Natur och kultur. (176 s)
Alt. Edfeldt, David, Karlsson, Annelie, Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019). Autism och ADHD i gymnasiet: tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. (203 s)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017). Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. En vetenskaplig antologi från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig via internet. (242 s)
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (208 s)
Svenska skrivregler. (2017). Stockholm: Liber. (220 s)
För speciallärarutbildningen tillkommer obligatorisk litteratur utifrån specialisering. Dessutom tillkommer aktuella styrdokument för de olika skolformerna. Studenterna söker själva vetenskapliga artiklar med betoning på vald inriktning. (ca 300 s)
Delkurs 2 - Lärande, utveckling och pedagogisk utredning
Björndahl, Cato R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (145 s)
Bruce, Barbro (red.) (2022). Att vara speciallärare: med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling samt intellektuell funktionsnedsättning. Malmö: Gleerups (207 s)
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika & Svensson, Anna-Karin (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (av studenten valda delar, ca 150 s)
Guvå, Gunilla (2023). Utvecklingspsykologiska perspektiv på utveckling och lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur (177 s).
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021). Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö: Gleerups (280 s)
Hoeg, Peter (2015). De kanske lämpade. Stockholm: Nordstedts förlag. (250 s)
Holmqvist, Mona (red.) (2024). Specialdidaktik: för innehållsinkluderande undervisning. Malmö: Gleerups. (247 s)
Hwang, Philip & Björn Nilsson (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur (av studenten valda delar, ca 200 s)
Ljungblad, Ann-Louise (2018). Relationellt lärarskap - och pedagogiska möten. Lund: Studentlitteratur (173 s)
Partanen, Petri (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via Internet. (134 s)
Roos, Helena (2022). Students’ meanings of inclusion in mathematics–implication for practice.I: MADIF13. The thirteenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education. (10 s)
Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups. (159 s)
von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. I: Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (s 9-20). Stockholm: Skolverket. (11s)
Öhman, Anna (red.) (2022). Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik. Lund: Studentlitteratur. Valda delar i samråd med kursledaren. (ca 100 s)
Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning (136 s)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument och vetenskapliga artiklar. (ca 70 s).
Delkurs 3 - Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för undervisning, bedömning och lärande - Grav språkstörning
Balan, Andreia, & Jönsson, Anders (2021). Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever: En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet. Educare 4, 81-113. (32 s)
Balthazar, Catherine H. & Ebbels, Susan & Zwitserlood, Rob (2020). Explicit grammatical intervention for developmental language disorder: Three approaches. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 51(2), 226-246 (20 s)
Björndahl, Cato. R.P. (2018). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (186 s)
Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante. (eget urval 100 s)
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson Anna-Karin. (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (eget urval 150 s)
Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s)
von Börtzell-Szuch, Diana & Vuorenpää, Sari (2022). Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov. Malmö: Gleerups. (340 s)
Dawes, Emily, Leitão, Suze, Claessen, Mary & Kane, Robert (2019). A randomized controlled trial of an oral inferential comprehension intervention for young children with developmental language disorder. Child Language Teaching and Therapy, 35(1), 39-54. (15 s)
Dockrell, Julie E.. Bakopoulou, Ioanna. Law, James & Spencer, Sarah & Lindsay, Geoff (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286. (15 s)
Elleman, Amy M., Oslund, Eric L.& Griffin, Nathalie M. & Myers, Katie E. (2019). A review of middle school vocabulary interventions: Five research-based recommendations for practice. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 50(4), 477-492. (15 s)
Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s)
Folkhälsomyndigheten. (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Tillgänglig via internet. (4 s)
Giota, Joanna & Gustafsson, Jan-Eric (2021). Perceived Academic Demands, Peer and Teacher Relationships, Stress, Anxiety and Mental Health: Changes from Grade 6 to 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability, Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), s 956-971. (15 s)
Glogic Saima & Löthagen Holm, Annika (2021). Likvärdig utbildning i mångkulturella klassrum. Lund: Studentlitteratur. (eget urval 150 s)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (245 s)
Hasson, Nathalie (2018). The dynamic assessment of language learning. London: Routledge, Taylor & Francis Group. (160 s)
Hirsh, Åsa & Lundahl, Christian (red.) (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Stockholm: Natur & Kultur. (396 s)
Klapp, Alli & Jönsson, Anders (2021). Scaffolding or simplifying students’ perception of support in Swedish compulsory school. European Journal of Psychology of Education 3(4), s 1055-1074. (20 s)
Snow, Pamela (2021). SOLAR: The science of language and reading. Child Language Teaching and Therapy, 37(3), 222-233. (11 s)
Spencer, Trina D. & Petersen, Douglas B. (2020). Narrative intervention: Principles to practice. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 51(4), 1081-1096. (15 s)
Waldmann, Christian & Sullivan, Kirk P. (2017). Att stödja barns språkliga utveckling: Miljöer, lärtillfällen och interaktioner i klassrum. I: ASLA: s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016, Uppsala universitet, 160-168. (8 s)
Dessutom tillkommer artiklar med bland annat fokus på språkstörning och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och språk-, skriv- och läsutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig. (ca 200 s)
Delkurs 4 - Speciallärarens strategiska insatser och pedagogiska bidrag – Grav språkstörning
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst, om att skapa möjligheter isamtalets värld. Stockholm: Mareld. (150 s)
Eriksson, Margareta (2015). Nya skolans självvärdering - att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME Förlag AB. (190 s)
Gyllander Torkildsen, Lisbeth & Nehez, Jaana (2021). Att leda utvecklingsprocesser i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur. (166 s)
Holmberg, Ulla (2011). Handledning i praktiken: om hur man skapar en lärande process. Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House. (100 s)
Jacobsen, Dag Ingvar (2019). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur. (320 s)
Jensen, Mikael (2022). Ledarskap mitt i verksamheten. Att leda kollegor i förskola, skola och fritidshem. Lund: Gleerups. (225 s)
Det tillkommer artiklar enligt anvisningar från kursansvarig. (ca 100 s)
Delkurs 5 - Vetenskapsteori och forskningsmetod
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (368 s)
Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2020). Statistisk verktygslåda 0 - att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur. (192 s)
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur. (690 s).
Eriksson Barajas, Katarina & Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur. (216 s).
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (236 s)
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (219 s)
Holmqvist, Mona (red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups. (199 s)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (370 s)
Serder, Margareta & Jobér, Anna (red.) (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (150 s)
Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (144 s)
Det tillkommer artiklar enligt anvisningar från kursansvarig. (ca 100 s)
Delkurs 6 - Examensarbete – Grav språkstörning
I delkursen ingår litteratur av relevans för det egna examensarbetet, vilken väljs i samråd med handledaren och som ställs upp i examensarbetets referenser
Speciallärarutbildning med specialisering mot grav språkstörning (Ingår i Lärarlyftet)
Om kursen
Kursinnehåll
Delkurs 1 - Specialpedagogiska perspektiv, 15 hp
I delkursen ska deltagaren utveckla kunskap om det specialpedagogiska forskningsfältet och olika verksamhetsområden med särskild betoning på vald yrkesinriktning. Vidare ska deltagaren analysera sin professionella utveckling i relation till pedagogisk verksamhet.
I delkursen behandlas specialpedagogik utifrån kontextuella och individuella villkor för utveckling och lärande. Vidare bearbetas komplexiteten inom det specialpedagogiska området ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Barns/ungas/vuxnas lärande och utveckling synliggörs ur såväl ett forsknings- som ett verksamhetsperspektiv samt i relation till vald yrkesinriktning. I denna delkurs påbörjas deltagarens reflektion över egen kunskapsutveckling, värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas olika datainsamlingsmetoder och det akademiska skrivandet.
Delkurs 2 - Lärande, utveckling och pedagogisk utredning, 15 hp
Delkursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling, såsom systemteorier och utvecklingspsykologiska teorier. Deltagarna ska fördjupa sina kunskaper om den enskilda individens förutsättningar för lärande utifrån fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling samt olika faktorer i lärmiljön som underlättar för lärande, utveckling och hälsa. Samspelet mellan lärmiljö och elevens förutsättningar belyses. Vidare ska deltagarna utveckla sina kunskaper om pedagogiskt utredningsarbete samt kunna granska, analysera och utveckla pedagogiska utredningar på flera olika nivåer.
Deltagarna ska också fördjupa sina kunskaper om hälsofrämjande pedagogiskt arbete och betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom skola samt reflektera över speciallärarens funktion och ansvar.
Delkurs 3 - Individuella förutsättningar och kontextuella villkor för undervisning, bedömning och lärande - Grav språkstörning, 15 hp
Deltagaren övar sin analytiska förmåga genom att granska lärmiljöer med utgångspunkt från elevers förutsättningar. Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer undersöker deltagaren hur lärmiljön, individanpassade arbetssätt och bedömning av elevers kontextuella kunskapsutveckling kan utvecklas. I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande undervisning samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i delkursen.
Delkurs 4 - Speciallärarens strategiska insatser och pedagogiska bidrag – Grav språkstörning, 15 hp
I delkursen utvecklar deltagaren kunskap, förmågor och färdigheter för att kunna ta en ledande roll i planering, genomförande och utvärdering av det pedagogiska arbetet med målet att möta behoven hos alla elever. I delkursen analyseras olika tillvägagångssätt när det gäller systematiskt kvalitetsarbete.
Delkursen innehåller responsarbete i samband med videoinspelat och nedtecknat samtal, där deltagaren analyserar och reflekterar över den egna rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Vidare innehåller delkursen kartläggning och analys av elevers hela lärsituationer. Inom kursen analyserar och prövar deltagaren olika strategiska insatser i syfte att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.
Delkurs 5 - Vetenskapsteori och forskningsmetod, 15 hp
Delkursen behandlar teoretiska och metodologiska aspekter i specialpedagogisk forskning samt vetenskapsteori och vetenskapligt förhållningssätt. Vidare belyses en problematisering och kritisk granskning av fenomen med anknytning till specialpedagogiska frågeställningar med betoning på vald inriktning. Dessutom ingår olika insamlings- och bearbetningsmetoder av kvantitativa och kvalitativa data samt forskningsetiska överväganden.
Delkurs 6 - Examensarbete – Grav språkstörning, 15 hp
Delkursen behandlar frågeställningar inom det specialpedagogiska forskningsfältet. Vidare väljs, gärna i dialog med den egna verksamheten, ett problemområde och en forskningsfråga som är förankrad i speciallärarprofessionen specialisering mot grav språkstörning. Deltagarna genomför ett självständigt arbete i samråd med en handledare. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och kan ha formen av en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete, ett gestaltande arbete, en litteraturstudie eller en kunskapsöversikt.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
Därutöver krävs anställning i relevant skolform samt huvudmans godkännande.
Delkurs 5: Minst 60 hp godkänt inom Speciallärarprogrammet som ingår i Lärarlyftet.
Delkurs 6: Delkurs 5, Vetenskapsteori och forskningsmetod med minst betyg godkänt på prov 1.
Urval
Lottning
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna. (HF 1:14).
