Fakta

Kontaktperson:
Christine Kumlien
Finansiär:
  • Institutionen för vårdvetenskap
  • SUS fonder och stiftelser
  • Malmö sjuksköterskeförening och Svensk förening för kärlkirurgisk omvårdnad
Ansvarig vid Mau:
Christine Kumlien
Projektmedlemmar vid Mau:
Samarbetspartners:
  • Moncef Zarrouk: Department of Cardiothoracic and Vascular Surgery - Skåne University Hospital Malmö
  • Cross Technology Solutions - Lund
Projektperiod:
01 januari 2021 - 31 december 2024
Forskningsämne:

Projektbeskrivning

Projektet syftar till att beskriva utfall av befintlig sekundärpreventiv behandling för personer med kärlsjukdom i benen, claudicatio intermittens (IC) även kallad fönstertittarsjuka. Vidare ska en digital mobilapplikation för stöd och följsamhet till behandling och livsstilsförändring testas. Cirka 7-8% i åldersgruppen 60-90 år har IC som leder till avsevärt försämrad livskvalitet, och en markant ökad risk för hjärtsjukdom och dödlighet. Förebyggande behandling i form av läkemedel och livsstilsförändring leder dock till en minskning av dessa risker och en ökad livskvalitet. Problemet är att alla patienter med IC inte får denna behandling. Det saknas även stöd för dessa patienter att göra livsstilsförändringar och få en ökad följsamhet till ordinerad behandling. Kunskap om dessa patienters behov och resurser för att hantera sin sjukdom är därför viktig.

Frågeställningar

  • Vilka samband finns mellan hälsolitteracitet, sjukdomsuppfattning, följsamhet till behandling, egenförmåga och livskvalitet hos patienter med IC?
  • Hur kan ett applikationsbaserat stödsystem för sekundär prevention till patienter med IC utvecklas i samverkan mellan industri, patienter och personal?
  • Vilken effekt har ett applikationsbaserat stödsystem för livsstilsförändring på patienter med IC avseende sjukdomsuppfattning, egenförmåga, följsamhet till behandling och livskvalitet?

Arbetsplan

Patienter med IC besvarar ett frågeformulär vid baslinjen, 6 och 12 månader. Data från frågeformulären kopplas till data från journaler och läkemedelsregistret. I nästa steg bjuds 50-60 patienter med IC in att testa stödsystemet Lifepod PAD i en randomiserad kontrollerad pilotstudie. Deltagarna ska ha tillgång till en smartphone eller läsplatta. Hur intervention levererats, användarvänlighet, förväntat urvalsstorlek, effektstorlek, randomiseringsförfarande och uppföljning kommer att studeras och utvärderas. Projektet har tillstånd från etikprövningsmyndigheten (Dnr 2017/609) Användandet av e-hälsoteknik och olika applikationsbaserade stöd har ökat markant.

Kombinationen information och en smartphoneapplikation har dock inte testats på denna patientgrupp tidigare. Vi möter dessutom en ny generation av patienter där användande av smartphones inte längre är främmande. Snarare kommer det att ses som en brist att inte kunna erbjuda den här typen av kompletterande stöd. Vår forskargrupp har tillsammans med företaget Cross Technology Solution tagit fram en prototyp Lifepod PAD som bygger på en tidigare version av Lifepod avsedd för patienter som drabbats av hjärtinfarkt.