Vårdvetenskap

Forskningen fokuserar på främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa för:

• gravida kvinnor
• barn, ungdomar och deras familjer.

Tidigare studier har till exempel behandlat övervikt hos förskolebarn, näring bland friska förskolebarn, barns självrapporterade återhämtning efter operation och unga vuxna med inflammatoriska tarmsjukdomar utifrån olika perspektiv såsom procedurer inför undersökningar.

Gruppen är även involverad i forskning med syfte att undersöka om utökade hembesök för barnfamiljer, där flera professioner samverkar, är till nytta för hälsa.

Gruppen arbetar dessutom med:

• sexuell hälsa hos ungdomar och unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom
• sexualundervisning i skolan
• ungdomars hälsorelaterade livskvalité samt deras upplevelse av våld i ett globalt perspektiv.

Ett annat viktigt område är barns smärta under sjukhusvistelse och professionens attityder till barns smärta, även här med datainsamling pågående internationellt.

Kontaktperson

Biträdande professor Ann-Cathrine Bramhagen

Forskningsområdet Pedagogik och Profession (CLEP) fokuserar på pedagogiska och didaktiska frågeställningar inom högre utbildning för hälso-och sjukvårdens professioner. Det innebär att vårdutbildningarnas förutsättningar, processer och resultat samt vårdarbetets organisation, kunskapsbehov och kunskapsanvändning inom vården och dess utbildningar är centrala.

Forskningsfrågorna syftar till att undersöka, utvärdera och kritiskt granska pedagogiskt innehåll, modeller och teorier med särskilt fokus på studenter och samarbetsformer för lärande både inom professionen och interprofessionellt.

Inom gruppen studeras även hur professionell kunskap och kompetens formas, omformas och utvecklas i relation till utbildning, yrkesliv och föränderliga krav från det omgivande samhället.

Sammanfattningsvis syftar forskningsområdet till att utforska skilda strategier för lärande och därmed bidra till evidensbaserad didaktisk kunskap.

Kontaktperson

Professor Elisabeth Carlson

Åldrandet är en naturlig process där äldre personer kan drabbas av flera komplexa hälsotillstånd vilka påverkar det dagliga livet. Segregationen i vårt multikulturella samhälle blir större och befolkningen 65 år och äldre blir fler, vilket ökar behovet av jämlik och högkvalificerad hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Syftet med forskningsområdet är att belysa äldre personers behov av hälso- och sjukvård avseende fysiska, psykiska, och existentiella hälsoaspekter och stödja deras självständighet oavsett var den äldre bor i slutet av sitt liv.

Vår forskning fokuserar bland annat på:

• sårvård och diabetiska fotsår
• sexuella uttryck hos personer med demens
• existentiell ensamhet
• riskfaktorer registrerade i Senior Alert
• samordnade vårdplaner (SIP) 
• hälsoinformatik.

Målet för forskningen inom forskningsområdet är att uppnå god hälsa och vård på lika villkor för äldre oavsett boendeform genom att initiera en evidensbaserad och säker omvårdnad och vård av hög kvalitet i syfte att undvika vårdskador och sjukhusinläggning.

Kontaktperson

Universitetslektor/Studierektor Mariette Bengtsson

Psykisk ohälsa är ett växande problem i Sverige. Vår forskning strävar efter att bidra till jämlik evidensbaserad vård och säker omvårdnad för patienter med psykisk sjukdom. Forskningsområdet omfattar psykiatri, socialpsykiatri, psykosomatik samt berör socialt arbete och kriminologi. Vi forskar om:

• suicidprevention
• våld under ett livsförloppsperspektiv
• omvårdnad vid beroendesjukdom
• psykosomatik
• bedömningsinstrument för säker vård och omsorg

Vi använder tidsgeografi i olika sammanhang för att beskriva individens livshistoria. Tidsgeografi, GeoLifeGraph®, är en innovativ metod för att främja hälsa och för att förebygga psykisk ohälsa.

Kontaktperson

Universitetslektor Charlotta Sunnqvist

Forskningen inom området fysisk hälsa genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Forskningen syftar till att stödja jämlik hälsa och vård, samt bidra till hållbara förändringar av betydelse för personer som drabbats eller riskerar att drabbas av fysisk ohälsa samt deras närstående. Forskningen fokuserar på:

• Förbättringskunskap och implementering som bidrar till evidensbaserad praktik avseende riskbedömning och förebyggande av fysisk ohälsa, ex PROSENIOR, implementering av arbetsprocess enligt Senior Alert.
• Prevention som innefattar förebyggande åtgärder för att förhindra försämring vid fysisk ohälsa samt forskning om förmåga att skaffa, förstå och använda hälsoinformation.
• Screening som fokuserar på upplevda psykosociala konsekvenser i samband med screening för potentiellt livshotande sjukdomar.
• Hälsofrämjande stöd som omfattar erfarenheter av att leva med fysisk ohälsa utifrån personens och närståendes perspektiv samt forskning om stöd som kan bidra till återhämtning och fysisk hälsa.

Kontaktperson

Universitetslektor Malin Axelsson

Forskningsområdet jämlik hälsa, ProHEQ (Promotion Health Equity/equality) problematiserar hur jämlik hälsa är relaterat till olika faktorer såsom genus, maktstrukturer/egenmakt och hälsopromotion. Eftersom flera av dessa faktorer samverkar med varandra arbetar forskargruppen med att skapa en tillämpbar (konceptuell och etisk) modell för jämlik hälsa. 

Modellen ska skapa förståelse för hur likvärdiga villkor kan relatera till förändringar i hälsa och livskvalitet. Forskningen sker alltid i samarbete med olika samverkanspartners, medborgare och patienter.

Målet för forskningen är att utifrån modellen utveckla interventioner som ger effekter i samhället, hos vårdprofessioner och i hälso- och sjukvårdssystemet.

Kontaktperson

Universitetslektor Margareta Rämgård