Fakta

Kontaktperson:
Magnus Persson
Finansiär:
  • Vetenskapsrådet/Swedish Research Council
Ansvarig vid Mau:
Magnus Persson
Externa projektmedlemmar:
  • Elin Sundström Sjödin (projektledare) Mälardalens universitet: elin.sundstrom.sjodin@mdu.se
  • Daniel Pettersson Högskolan i Gävle: daniel.pettersson@hig.se
Samarbetspartners:
  • Högskolan i Gävle
  • Mälardalens universitet (samordnare)
Projektperiod:
01 januari 2022 - 31 december 2024

Om projektet

Forskningsprojektet ska undersöka på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka pedagogiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får.

Forskningsprojektet handlar om på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka didaktiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får. Projektet kommer att undersöka hur samhälleliga institutioner, praktiserande lärare och forskning resonerar och argumenterar om nödvändigheten av att läsa.

Från att läsning historiskt ofta har motiverats av humanistiska ideal ser vi idag att läsning allt oftare motiveras med hjälp av "siffror" som tagits fram genom olika mätningar och kvantifieringar. Litteraturläsning handlar därmed alltmer om läsfärdighet, och denna övergång får påtagliga didaktiska konsekvenser. Litteraturläsning som humanistisk bildningsideal kan och har problematiserats från både litteraturdidaktiskt håll och från litteracitetsforskning, något som driver och utvecklar litteraturundervisningen. Vad händer när legitimeringen av litteratur i undervisning övergår till att bli en fråga om kognitiva och kvantifierbara färdigheter, såsom ordförråd?

Projektets syfte

Att utforska hur rationaliteter avseende den goda läsningen samskapas och tar plats i det offentliga samtalet - vilka aktörer, rationaliteter, värden och krafter är involverade och vilka didaktiska konsekvenser blir det.

Projektets omfattning

Det empiriska materialet i projektets undersökning samlas in genom tre case:

  • Granskande av artiklar i vetenskapliga tidskrifter med vetenskapliga anspråk avseende läsning. Genom en bibliometrisk analys och kritisk innehållsanalys av det litteraturdidaktiska fältet och literacyfältet kommer projektet att kartlägga de dominerande perspektiven på hur litteratur legitimeras. Detta case innehåller även intervjuer med framträdande forskare inom våra intressefält.
  • Samla in material från uttalat läsfrämjande aktörer. Det handlar om offentliga aktörer, dels från platser med traditionellt styrande funktioner såsom statliga hemsidor eller offentlig hälsovård, men även från bibliotek, organisationer och kommersiella aktörer (som exempelvis McDonalds).
  • Intervju av 20–24 lärare om deras uppfattning och erfarenhet av användandet av litteratur i undervisningen.